January
Saturday 14 June 2008 photo 15/16
|
När man ser tillbaka på all matematik man har varit med om nu är det delade känslor. Jag skulle aldrig vilja låta några av mina kunskaper försvinna, samtidigt skulle jag vilja lära dem på nytt därför att det var så roligt att lära mig dem. Se bara på dessa underbara upplevelser:
1. Under en lektion i matematik skriver läraren en uppgift som leder till att man tvingas räkna ut 1^164 varpå Henrik utropar " ett upphöjt till etthundrasextiofyra, kan man verkligen räkna ut det?". Det är ju inte bara det att det är så enkelt att räkna ut som är roligt, utan bara det att han tvekar på att det går att räkna ut tycker jag är fruktansvärt kul xD
2. Under den första bakaftonen som var hos Niclas förra hösten passade jag på att visa lite trigonometri för Emelie och Fimpen. Eftersom jag axlade lärarrollen lite ville jag vara passiv och låta dem räkna. Dock blev det lite problem när det kom svåra tal att ta kvadratroten ur... som 1. Många förslag kom på tal som t.ex. 0,5 och 0,25 innan jag försökte dränka mig i julgransfoten. Jag tror ändå att vi till sist var eniga om 1 och -1.
3. Efter generationstävlingen i badminton hjälptes vi alla åt att packa ihop grejerna. Som valigt börjar jag prata någonting om att derivera funktioner med cosinus i nämnaren. Stackars fimpen som känner igen cosinus från trigonometrin berättar glatt om hur Jan-åke precis har lärt dem tangus. Av någon anlednig tyckte jag att det var ohyvsat grovt att säga tangus i stället för tangens. Det ledde till att jag kastade en boll i huvudet på honom och sa " Det heter tangens din dumma bög...". Visst är det kul att man kan bli så sur över en så enkel sak :D
4. Sven Nilsson, inte behöver jag säga mkt mer än så för att börja skratta själv. Men för er som inte vet är var det min underbara mattebreddningslärare. Han visst inga mått på sina svordomar. Jag minns en gång när han skulle gå igenom matriser och gjorde det genom att jämföra priserna i olika affärer. Jag minns inte vad den ena affären var för en med den andra var iaf Maxi. Och när han hade räknat klart drog han slutsatsen "Ja det var som jag trodde, det går inte att handla på den där jävla Maxi...". En annan gång när vi skulle titta på linjer i 3D hade han laddat ner en massa program att visa. Dock kom det något felmeddelnade när han skulle sätta igång projektorn. Gud så sur han blev. "Vad fan vill den här idiotfan nu då?!" "Finns det inte nån jävel här som kan laga den?" mm var hans verbala syn på det hela. Ja, detta var en sann matematiker.
5. Sista punkten på listan är Hassan. Efter att sina sista månader i tjänsten ha sprungit omkring och delat ut "Hassans mattegodis" (vilket i sig är ett skämt) och försökt starta revolution är han en legend. Men efter upptrappningen till skolornas matematiktävling är han något mer än det. Tre ggr hade vi lektioner med honom, tre ggr tappade han korken till pennan i samma förbannade papperskorg. De två första gångerna tappade han den när han stod och skrev på tavlan. Kanske inte så konstigt eftersom papperskorgen står precis under. Men den tredje gången stod han långt ifrån. Jag har för mig att han hade fått en svår fråga och stod och funderade. I sin sjupa filosofi lekte han lite med pennan i handen och råkade skjuta iväg korken som landade i papperskorgen ett par meter bort. Naturligtvis klarade jag inte av att hålla masken mer och började skratta. Då tittar han helt kallt på mig och säger "Jag behöver den inte!" vilket bara får mig och alla andra att skratta ännu mer. Men det var inte bara det, hela Hassan var så underbar. Så mkt roligt han sa och gjorde, och alla hans miner. Ställde man en fråga som han var tvungen att tänka en längre stund på såg han ut som en kamel i sina sämsta år som fått en omogen banan upptryckt i fel ände. Det var tider med Hassan det :)
Matematik är kul, Quod erat demonstrandum
1. Under en lektion i matematik skriver läraren en uppgift som leder till att man tvingas räkna ut 1^164 varpå Henrik utropar " ett upphöjt till etthundrasextiofyra, kan man verkligen räkna ut det?". Det är ju inte bara det att det är så enkelt att räkna ut som är roligt, utan bara det att han tvekar på att det går att räkna ut tycker jag är fruktansvärt kul xD
2. Under den första bakaftonen som var hos Niclas förra hösten passade jag på att visa lite trigonometri för Emelie och Fimpen. Eftersom jag axlade lärarrollen lite ville jag vara passiv och låta dem räkna. Dock blev det lite problem när det kom svåra tal att ta kvadratroten ur... som 1. Många förslag kom på tal som t.ex. 0,5 och 0,25 innan jag försökte dränka mig i julgransfoten. Jag tror ändå att vi till sist var eniga om 1 och -1.
3. Efter generationstävlingen i badminton hjälptes vi alla åt att packa ihop grejerna. Som valigt börjar jag prata någonting om att derivera funktioner med cosinus i nämnaren. Stackars fimpen som känner igen cosinus från trigonometrin berättar glatt om hur Jan-åke precis har lärt dem tangus. Av någon anlednig tyckte jag att det var ohyvsat grovt att säga tangus i stället för tangens. Det ledde till att jag kastade en boll i huvudet på honom och sa " Det heter tangens din dumma bög...". Visst är det kul att man kan bli så sur över en så enkel sak :D
4. Sven Nilsson, inte behöver jag säga mkt mer än så för att börja skratta själv. Men för er som inte vet är var det min underbara mattebreddningslärare. Han visst inga mått på sina svordomar. Jag minns en gång när han skulle gå igenom matriser och gjorde det genom att jämföra priserna i olika affärer. Jag minns inte vad den ena affären var för en med den andra var iaf Maxi. Och när han hade räknat klart drog han slutsatsen "Ja det var som jag trodde, det går inte att handla på den där jävla Maxi...". En annan gång när vi skulle titta på linjer i 3D hade han laddat ner en massa program att visa. Dock kom det något felmeddelnade när han skulle sätta igång projektorn. Gud så sur han blev. "Vad fan vill den här idiotfan nu då?!" "Finns det inte nån jävel här som kan laga den?" mm var hans verbala syn på det hela. Ja, detta var en sann matematiker.
5. Sista punkten på listan är Hassan. Efter att sina sista månader i tjänsten ha sprungit omkring och delat ut "Hassans mattegodis" (vilket i sig är ett skämt) och försökt starta revolution är han en legend. Men efter upptrappningen till skolornas matematiktävling är han något mer än det. Tre ggr hade vi lektioner med honom, tre ggr tappade han korken till pennan i samma förbannade papperskorg. De två första gångerna tappade han den när han stod och skrev på tavlan. Kanske inte så konstigt eftersom papperskorgen står precis under. Men den tredje gången stod han långt ifrån. Jag har för mig att han hade fått en svår fråga och stod och funderade. I sin sjupa filosofi lekte han lite med pennan i handen och råkade skjuta iväg korken som landade i papperskorgen ett par meter bort. Naturligtvis klarade jag inte av att hålla masken mer och började skratta. Då tittar han helt kallt på mig och säger "Jag behöver den inte!" vilket bara får mig och alla andra att skratta ännu mer. Men det var inte bara det, hela Hassan var så underbar. Så mkt roligt han sa och gjorde, och alla hans miner. Ställde man en fråga som han var tvungen att tänka en längre stund på såg han ut som en kamel i sina sämsta år som fått en omogen banan upptryckt i fel ände. Det var tider med Hassan det :)
Matematik är kul, Quod erat demonstrandum
Comment the photo
7 comments on this photo
Visa toppen
Show footer