April
Saturday 31 October 2009 photo 1/2
|
Jag vaknade upp till en mardröm idag...
Lakritz har alltid kommit och önskat mig godmorgon varje morgon
(och godnatt varje natt)
Jag vet inte hur men hon kunde känna av när jag vaknade... och då hoppade hon upp i sängen till mig... jag behövde inte ens säga något... hon kände.
Inte ens Luzifer kom upp till mig idag.
Jag fick ropa på honom 2 gånger... då hoppade han upp.. tittade på mig...
sen gick han ner och ställde sig vid fotändan och tittade mot dörren..
precis som han väntade på någon... sen gick han iväg.
Jag vet inte om det för att jag kastrerade honom i onsdags som han förändras eller om han saknar Lakritz.
Dom har aldrig varit vänner... aldrig legat och sovit/gosat tillsammans.
Men det kanske är hennes närvaro han saknar... att trots allt se henne dagligen.
Lakritz har ju funnits här i hela hans liv.
Luzifer sover nu mest hela tiden.. han är inte som han var förr.
Känns som om jag mist båda mina katter...
Lägenheten känns så tom och tyst.
Jag har levt för mina katter... det är dom som fått mig att inte ge upp när allt blivit för jobbigt.. nu är det ingen som behöver mig längre.
Jag känner mig så fruktansvärt ensam... hur ska jag orka leva vidare så här.
Lakritz har alltid kommit och önskat mig godmorgon varje morgon
(och godnatt varje natt)
Inte ens Luzifer kom upp till mig idag.
Jag fick ropa på honom 2 gånger... då hoppade han upp.. tittade på mig...
sen gick han ner och ställde sig vid fotändan och tittade mot dörren..
precis som han väntade på någon... sen gick han iväg.
Jag vet inte om det för att jag kastrerade honom i onsdags som han förändras eller om han saknar Lakritz.
Dom har aldrig varit vänner... aldrig legat och sovit/gosat tillsammans.
Men det kanske är hennes närvaro han saknar... att trots allt se henne dagligen.
Lakritz har ju funnits här i hela hans liv.
Luzifer sover nu mest hela tiden.. han är inte som han var förr.
Känns som om jag mist båda mina katter...
Lägenheten känns så tom och tyst.
Jag har levt för mina katter... det är dom som fått mig att inte ge upp när allt blivit för jobbigt.. nu är det ingen som behöver mig längre.
Jag känner mig så fruktansvärt ensam... hur ska jag orka leva vidare så här.
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/demona/420837771/
Visa toppen
Show footer