Sunday 6 June 2010 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
Sunday 6 June 2010 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
<!--[if gte mso 10]><style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:10.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}</style><![endif]-->
Skrev en liten kort insändare efter ett år på Österportsgymnasiet! Hoppas ni gillar den! :)
Berghusagymnasiet kommer alltid finnas kvar
Det har börjat nalkas emot ett slut när det kommer till mina studier. Snart står jag där med mina klasskamrater och skriker högljutt "För vi har tagit studenten" och det kommer vara en skön känsla för både mig och alla de andra kamraterna i klassen.
Efter ett år på Österportsgymnasiet ställs frågan "Var det bättre på Berghusagymnasiet?". För mig har det varit en ren pest att gå på Österportsgymnasiet om man inte bortser ifrån lärarna och de klasskamrater man kände sen tidigare.
Det som jag saknar mest ifrån Berghusagymnasiet är den familjära känslan mellan omvårdnadselever och barn och- fritidselever. Självklart har jag fortfarande kontakt med några av de eleverna som gick omvårdnad på Berghusa, men de uttrycker samma missnöje när det kommer till den sammansatta känslan mellan linjerna som har i princip försvunnit efter linjerna flyttades.
Vi har inga "profiler" som sticker ut längre som vi hade på Berghusagymnasiet. Vi hade Lena, Grasiella, Krister, Nicklas och Viveca och jag kan dra listan hur lång som helst på människor man träffa varje dag och verkligen hade tid att prata med en.
Nu känns det som att Österport har blivit en mer "proffsig" samt allvarligare skola. För vissa elever behövde man den gemensamma känslan, att man var ett med personalen och inte känna sig ensam när du var i skolan. Man kom till en liten skola och hade roligt i några timmar, varför kan vi inte ha det så nu?
Det jag vill ha sagt är att vi aldrig kommer att få tillbaka den familjära känslan eftersom vi behöver en miljö för elever där man kan bli sedd. Man kan inte bli sedd i lokaler där man knappt hör vad läraren säger eller ha tre våningar ifrån sin "grannlinje". Det går inte och därmed trycker jag ner foten och kräver att saker ska förbättras.
Mitt tips är att ni skapar flera möjligheter att umgås med linjerna. Varför inte göra temaarbete med linjerna? Eller helt enkelt ha en dag där alla elever träffas och umgås, precis som vi gjorde på Berghusa.
Jag ska inte vara allt för negativ och bara spy en massa galla över Österport eftersom det finns en fördel. Kontakten mellan andra linjer har ironiskt blivit bättre och bredare, men det är något jag hoppas ni kan förbätra eftersom det är en förutsättning som behövs för att bli accepterad av de andra linjerna som går på Österport.
Jag hoppas att saker och ting förbättras och detta är sista gången jag skriver om detta "flyttproblem" och det finns fortfarande saker som måste förbättras.
Nu ska jag ladda lite extra innan det är dags att ta på sig studentmössan och skrika som en huligan i ett dygn och för alla er som har några år kvar på gymnasiet. Ta nytta på tiden och gör verkligen ert bästa.
Dennis Svensson BF07C