April
Friday 22 May 2009 photo 1/4
|
Jag är en den felande länken. Vart jag än är så passar jag inte in. Inte någonstans. Inte i min högerfamilj, inte i mitt förhållande, inte bland vännerna…
Det finns alltid någonting som gör att jag skiljer mig mer än andra.
Inte ens bland punkarna hör jag hemma. Jag skiljer mig alltid, bryter alla band.
Jag tror på ett budskap som ingen annan verkar tro på. Det är ett krig mellan mig och resten av världen. En strid svår att vinna, speciellt när man är ensam.
Men jag är kanske ingen realist.
Jag vet att jag är naiv som aldrig ger upp hoppet om att det en dag ska bli fred på vår jord. Alla vill så gärna tro men det är ingen som bryr sig, egentligen.
Jag vill inte slänga bort mitt liv på att sitta i nån jävla park med en flaska kir i min hand. Jag tänker göra något vettig istället.
Jag vet jag är en moraltant men vet du vad, det skiter jag i. Det har jag alltid varit och kommer alltid att vara, sån är jag. Jag bryr mig om dig fastän du inte bryr dig ett skit om mig. Men vad tjänar det till att tro och hoppas på den mänskliga individen när världen är som den är?
Det vet jag inte. Jag tänker bara aldrig ge upp det jag tror på, mitt budskap. Mitt budskap består av gröna skogar, skratt, gemenskap, glädje, frihet och jämlikhet både för människor och djur. Jag söker efter kärlek och dödar allt hat.
Det enda jag ser nu är falska skratt, tårar bakom stängda dörrar och smygrasism. Vilket jävla lyckligt samhälle vi har va?
Ska jag vara ärlig så tänker jag aldrig fucking någonsin acceptera att detta pågår varje dag. Jag kommer alltid försöka bekämpa det, så som jag alltid gjort. Jag tål inte att se de ni göt, att ni aldrig tänker. Vi är levande individer och vi kan ena oss tillsammans emot deras kroniska lögner.
Jag vet vad som är rätt och fel och jag vet konsekvenserna av handlingarna. Ja, jag kanske är en moraltant, men varför bryr du dig? Varför bryr du dig om att jag vill hjälpa till? Tänk om ingen ville få världen till en bättre plats för alla? Vad skulle hända då?
Ibland känner man sig bara så jävla ensam om att vilja förändra denna skitvärld. Vart tog alla engagerade punkare vägen? Vart tog budskapet vägen som vi en gång alla strävande efter? Vart försvann ni? Jag antar att ni sitter i eran jävla park med en flaska kir i eran hand.
Jag vet att det är en ny tid, en ny generation. Men jag kan inte hjälpa att det bekymrar mig. Jag kommer i af alltid att vara den jag är, fullt igenom.
Det finns alltid någonting som gör att jag skiljer mig mer än andra.
Inte ens bland punkarna hör jag hemma. Jag skiljer mig alltid, bryter alla band.
Jag tror på ett budskap som ingen annan verkar tro på. Det är ett krig mellan mig och resten av världen. En strid svår att vinna, speciellt när man är ensam.
Men jag är kanske ingen realist.
Jag vet att jag är naiv som aldrig ger upp hoppet om att det en dag ska bli fred på vår jord. Alla vill så gärna tro men det är ingen som bryr sig, egentligen.
Jag vill inte slänga bort mitt liv på att sitta i nån jävla park med en flaska kir i min hand. Jag tänker göra något vettig istället.
Jag vet jag är en moraltant men vet du vad, det skiter jag i. Det har jag alltid varit och kommer alltid att vara, sån är jag. Jag bryr mig om dig fastän du inte bryr dig ett skit om mig. Men vad tjänar det till att tro och hoppas på den mänskliga individen när världen är som den är?
Det vet jag inte. Jag tänker bara aldrig ge upp det jag tror på, mitt budskap. Mitt budskap består av gröna skogar, skratt, gemenskap, glädje, frihet och jämlikhet både för människor och djur. Jag söker efter kärlek och dödar allt hat.
Det enda jag ser nu är falska skratt, tårar bakom stängda dörrar och smygrasism. Vilket jävla lyckligt samhälle vi har va?
Ska jag vara ärlig så tänker jag aldrig fucking någonsin acceptera att detta pågår varje dag. Jag kommer alltid försöka bekämpa det, så som jag alltid gjort. Jag tål inte att se de ni göt, att ni aldrig tänker. Vi är levande individer och vi kan ena oss tillsammans emot deras kroniska lögner.
Jag vet vad som är rätt och fel och jag vet konsekvenserna av handlingarna. Ja, jag kanske är en moraltant, men varför bryr du dig? Varför bryr du dig om att jag vill hjälpa till? Tänk om ingen ville få världen till en bättre plats för alla? Vad skulle hända då?
Ibland känner man sig bara så jävla ensam om att vilja förändra denna skitvärld. Vart tog alla engagerade punkare vägen? Vart tog budskapet vägen som vi en gång alla strävande efter? Vart försvann ni? Jag antar att ni sitter i eran jävla park med en flaska kir i eran hand.
Jag vet att det är en ny tid, en ny generation. Men jag kan inte hjälpa att det bekymrar mig. Jag kommer i af alltid att vara den jag är, fullt igenom.
Comment the photo
men ful är du inte ^^ jag tycker alla är fina på sitt sätt!
ja tycker du e en av dem finaste människor ja känner både utsidan o insidan.
det kanske inte e meningen att du ska passa in? du kanske ska sticka ut?
du kmr alltid vara dej själv o det e jäkligt bra! för de e den alla älskar ! <3<3
Du kanske har rätt, ibland känns det bara så ensamt >.<<br />
<3<br />
Du betyder oerhört mycket för mig och bara så du vet är du en del av mig, vad som än händer!
Massa kärlek till dig Emily Macgregor <3<3<3
Tack så mycket, jag blir så rörd ju! Jag hoppas jag kan göra någon skillnad iaf. Bättre än ingenting.<br />
<3 jag saknar dig :/
Ja och vi är ju så många, så vi KAN ju göra något. Men inte en jävel bryr sig...
Jag hoppas däremot att andra också klarar sig ^^ haha!
58 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/destruktiv/369899817/
Visa toppen
Show footer