Om alla hästarna på gården.
Kongur (Konung 13 år) fick jag börja rida när jag hade jobbat här i någon vecka. Han var då en riktig enmanshäst och när jag skulle hämta honom i hagen så, från att vara en gullig liten nallehäst som hängde i hagen, när jag då kom där med grimman, så rätade han på sig. Sträckte ut hela sin långa hals och blev hur stor som helst. Däruppifrån såg han ner på mig, verkligen synade mig uppifrån och ner, så såg han helt förfärad och chockad ut när jag faktiskt tog på honom grimman och gick.

Såhär gjorde han jämt med nya människor, nu gör han det inte alls lika mycket, men det händer.

Nu låter han däremot bli att lägga sig ner när nån ny människa försöker kratsa hovarna på honom, vilket han gjorde förut. Konkan är en egen häst med mycket tankar och idéer, mycket personlighet.

Även om han gör såhär, så är han världens mest ärliga häst, han är alltid snäll och man kan lita på honom. Även fast han är pigg och älskar att springa, och även fast han sticker ibland, så är det bara för att springa, inte för att vara dum.

En riktigt häftig herre som jag har ridit riktigt mycket, men nu kan han som sagt gå med på ridskolan ibland och det är kul att han har blivit så pass mycket bättre! :)

Han är uppmärksam och lyssnar på minsta lilla, är man lite kissnödig blir han ofta väldigt pigg, eftersom man då spänner sig lite, och då tror han att han ska få springa, haha ^^

han är så sjuuuukt fin!