Jag har varit med om något hemskt. Vi lämnade ut en katt till en kattköpare. Hon praktiskt taget fick den, i utbyte mot att vi skulle få ta några kullar. Första kullen, hon kom hem till oss. Jag var ensam hemma. Tog emot kattungarna. Mammakatt verkade orolig och vankade en del. Väldigt konstigt tyckte jag - kattmammorna brukar lugna sig och ligga hos ungarna när dom väl börjat komma. Hon ville bara vara med ungarna när jag var med.. Men efter att ha suttit där i flera timmar tyckte hon det var väldigt mysigt. Så det kändes bra. Hon var inne på kattrummet vi har, med hål i väggen så man kan hålla koll utifrån. Jag satt utanför i köket för att se hur hon klarade sig själv. Hon låg kvar hos ungarna och tvättade dom. Så jag sprang snabbt ner och fixade hästarna, tog ca 30-40 min. När jag kom upp. Då låg det kattungar överallt. Mammakatt hade släpat ut dom - överallt. Och bitit ihjäl dom :( Aldrig någonsin varit med om något liknande och då har jag växt upp med uppfödning, flera kullar varje år. Hjärtat stannade på mig. Samlade ihop ungarna, grät en skvätt och klappade mammakatt.. Tänkte att hon kanske fått en förlossningsdepression eller nåt. Mammakatt fick åka hem till sin familj igen och snart hörde vi av ägaren. Hon ville försöka igen - vi hade sagt att vi inte ville ta någon kull på mammakatten igen. Men hon ville alltså försöka och såg till att få katten parad. Vi ändrade dealen, istället för att få ta kullar på kattmamman, så -om- kattungarna klarar sig, vill vi gärna ha en kattunge istället, som vi förhoppningsvis kan para i framtiden. Det tyckte ägaren lät bra och vi bestämde det. Så kom ungarna hos ägaren. Allt gick så bra och vi var SÅ glada för hennes skull! Vilken tur! Mammakatt var så stolt!! Och vi tittade på ungarna och funderade, undrar vilken som kanske ska flytta hem till oss? :D Diskuterade med ägaren, som nu var uppfödaren. Hon blev arg. Vi skulle minsann inte tro vi får nån kattunge. Och hon nöjde sig inte där.. Sa massor av otrevliga saker.. :( Vi orkade inte bråka och lät henne vara. Tog bort henne på fb där vi haft kontakt och tänkte att jaja, tur det funkade iaf.. Nästa dag kontaktar hon oss och skriver att vad onödigt att bråka! Kattmamman hade fått ett knäpp igen och hunnit bita ihjäl 2 av sina 4 ungar. Sen la hon upp öppet på fb och skrev att hennes början på uppfödarkarriären börjat dåligt - uppfödaren till hennes katt (vi) hade klippt kontakten, tagit bort henne på fb bara för att hon inte ville ge bort en kattunge till oss. "Moget" var kommentaren. Sen skrev hon om att ungarna blivit ihjälbitna. Nu ska hon ta en till kull på mammakatten och vakta 24/7.... Är sugen att skriva ett inlägg på fb och tagga henne. För det är inte rätt att ljuga och kasta skit på min familj. Jag blir så förbannad! Men hon har tagit bort alla oss, ingen kan kommentera eller tagga henne någonstans. Har fått erbjudande av andra människor att tagga henne via deras fb, för dom är vän med henne. Vet inte hur jag vill göra nu. Är bara ledsen och besviken på människan.. :/ och ledsen för hennes skull. Ingen borde få uppleva ihjälbitna kattungar. Det önskar jag ingen :(

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

MyakiSama Sat 10 Sep 2016 15:11

Nu är jag bara en främmande person som vet inget om er eller katten, men har mycket erfarenhet av kattuppfödning, och rent spontant skulle jag säga att katten blir väldigt stressad av att få ungar och hon vet inte hur man tar hand om dem. Alternativt är det något fel på ungarna, kan jag tänka mig, för sånt vet mamman.
I vilket fall borde du nog ringa länsstyrelsen och prata med dem. Om inte annat borde det väl räknas som djurplågeri att fortsätta avla med en hona som bara biter ihjäl ungarna?

- Read more -

Devinshed Sat 10 Sep 2016 18:21

Känner det också.. Men inget fel på kattungarna vad jag kunde se, och vi har fött upp i över 25 år. En var lite liten och pynkig, men alla verkade 100% friska. Hon var ju skum direkt när hon fick dom och började morra och gömma sig, aldrig varit med om tidigare och fick direkt dåliga vibbar.. En kattunge klarade sig faktiskt hos oss, den blev biten i kinden. Vi hade en annan kattmamma som fick ungar 2 dagar senare som tog den ungen utan problem. Dock dog den sen pga såret i kinden.
Mamma kommer sköta det där då det är hon som haft kontakt med kattköparen. Jag blev bara så förbannad över hennes beteende, hänga ut oss med osanning överallt med namn och allt. Så kändes mycket bättre efter att ha skrivit av mig här. Men något ska vi göra. Man ska inte para på en kattmamma som mår såhär dåligt. Och nu vill ägaren para henne IGEN. Hon planerar att vakta henne 24/7.... :s

- Read more -

MyakiSama Sun 11 Sep 2016 09:48

Men alltså, hur dum kan man vara på en skala? Visst, första gången visste ni inte hur hon skulle reagera och andra gången är väl acceptabelt eftersom hon var i en annan miljö, men en gång till när hon reagerat på samma sätt? En del människor är konstiga. Jobbigt att hon dessutom hänger ut er för något som ni inte kan kontrollera. Jag hoppas att ni finner något sätt att hjälpa katten på, för hon borde verklingen inte avlas på om hon reagerar på det där sättet.

- Read more -

Wirrie-Bell Fri 2 Sep 2016 17:16

Kattmamman låter inte mentalt stabil och enligt länsstyrelsen får man väl inte avla på djur som inte är mentalt stabila? Jag hade hört av mig till dem för det är inte snällt mot kattmamman att behöva må så dåligt att hon biter ihjäl sina bebisar... Annars så kan ni väl kräva tillbaka kattmamman eftersom köparen inte har uppfyllt sin del av avtalet?

- Read more -

Pellsk Thu 1 Sep 2016 20:54

Men usch, den mammakatten måste ju ha något svårt psykiskt? Har varit med om kaninmammor som bitit ihjäl ungar, för att de känt sig stressade i sin miljö. Men aldrig hört om liknande på katt, så tragiskt :(
Och vad sjukt nedrigt av denna människa att bete sig på det sättet, man tror ju knappt vad man läser. Riktigt fegt! Det går ju att anmäla inlägg på facebook, kanske prova det?

- Read more -