Kap 53

Jerobian:

På rasten innan idrottslektionen kom Airi fram till mig.

- åååhhhåhåhåhåhå jag har en idé! Sa hon exalterat.

- Jasså, vad då? Frågade jag. hon knäppte händerna och gick närmare mig.

- Jo vi måste få dom i frestande situationer, du vet, dom måste vara mycket ensamma. Sa hon och slickade sig runt munnen. Jag höjde på ögonbrynen för att få henne att fortsätta.

- Efter idrottslektionen lurar vi på något sätt in dom i förråds utrymmet och stänger in dom.

Jag skrattade till åt hennes lömska planer.

- du vet att dom inte kan öppna från insidan va? Frågade jag.

- klart jag vet. Svarade hon.

- Är du säker på att du vill tvinga fram det på det här sättet. Sa jag.

Hon kollade med en seriös blick på mig.

- du! Det här är våran plikt nu. Dom kommer aldrig att förstå det själva, du vet hur dom är … ja jag vet i alla fall. Sa hon och slog ut med händerna. Så är du med? Frågade hon och gav mig en pillemarisk min.

- visst. Sa jag och lät inte alls lika entusiastisk som Airi.

Lite senare tog vi våra idrotts kläder och gick mot idrottshallen.

- jag måste bara göra det lite mysigt i förrådet. Sa Airi skrattande och svängde in mot gympasalen. Jag skakade på huvudet åt hennes vilka idéer.

När idrotten väl började hade Airi fixat klart, jag kollade snabbt in i förrådet för att se vad hon hade gjort och det såg rätt mysigt ut.

Hon hade lagt ut idrottsmadrasserna på golvet så att det såg ut som en säng och ställt dom stora bockarna på varsin sida som väggar.

- awww vad tycker du? Frågade hon när hon såg att jag kollade in.

- Hahah det blir nog bra. Svarade jag.

Vi spelade fotboll på lektionen och jag nämnde själv ut mig som ledare.

När lektionen var slut bad jag Izumi att lägga tillbaka bollen i förrådet och han tog den och började gå dit. Jag såg hur Airi gick fram till Irma. Airi såg stressade ut viftade med händerna.

- du Irma. Jag tror jag tappade mobilen i förrådet när jag hämtade bollen innan lektionen men jag måste verkligen springa på toa. Kan du hämta den åt mig. Sa hon och spelade riktigt bra.

- Visst, spring du. Sa Irma och vände för att leta efter Airis mobil.

Airi sprang mot dörren men gick inte ut, istället smög hon efter Irma och precis efter att Irma hade gått in stängde hon dörren med en smäll.

Inte långt efter hördes ljudliga bankningar mot förråds dörren.

- ja då går vi på lunch dåra! Sa Airi med ett leende och borstade händerna mot varandra.

　

　

　

Irma:

Plötsligt hörde jag en hög smäll och det blev svart i förrådet. Jag vände mig fort om och började slå på dörren. Nej, säg inte att jag är fast här nu! Tänkte jag panikslaget. Jag strök med händerna mot dörren för att hitta ett handtag men kunde inte finna något. Vad skulle jag göra?!! Plötsligt kände jag hur någon närmade sig bakom mig. Tusen tankar hon rusa genom mitt huvud och jag kastade mig ner på golvet och skrek.

- ta det lugnt, kvinna. Hörde jag en välbekant röst säga.

Jag kollade upp och kisade med ögonen. Jag kände igen den där gestalten. Mina ögon började vänja sig vid mörkret och jag kunde se att det var Izumi som stod där.

- vad händer? frågade han.

- Jag vet inte. Jag får inte upp dörren. Sa jag ensligt. Izumi gick fram till dörren och försökte få upp den men gav upp efter ett tag.

- Vi är fast. Sa han uppgivet.

- Men någon måste ju märka att vi är borta. Sa jag. han ryckte på axlarna och vände sig om.

- Vi får väl vänta.

Den plötsliga paniken la sig och jag gick bort till några madrasser som låg på golvet och satt mig där. Izumi stod länge kvar vid dörren men kom sedan och satt sig på kanten.

- har du mobil? Frågade jag.

- ja. Svarade Izumi.

- Men ring då! Sa jag upphetsat.

- Men den är i omklädningsrummet. Svarade han.

Men säg det då! Sa jag surt. Min mobil var också i omklädningsrummet. Men plötsligt kom jag på att Airi hade sagt att hon hade tappat sin här inne så jag började snabbt att söka mig omkring i det lilla rummet.

Annons

Bilden saknar taggar

Logga in för att kommentera bilden:

juni 2012