Friday 6 March 2009 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Ja, jag står här med utbrända vingar,
jag ser mig omkring,
försöker minnas,
på hur det va innan allt blev så knas,
och ni va bröder men vem fan va jag?
Jag tänker efter på hur mitt liv har varit på hur alla bra dar blir till en varning,
viste att de nångång skulle ta slut för efter ljus kommer mörker och det är så de blev nu,
men jag ville bara väl och inget annat, som en skydds ängel som fanns där för alla,
och ni va de enda jag behövde, ni kanske inte tror mig men jag älskar er som bröder,
men ni va fast bland svek och falskhet i en värld full av hat utan någon framtid,
och jag såg inga framsteg i relationen för så fort jag öppna munnen så va ni emot mig,
sakta men säkert så börja vi skiljas, och efter ett tag slutade ni ringa,
och dom som fanns kvar va i slutändan inga, så nu står jag ensam med utbrända vingar
Ja, jag står här med utbrända vingar,
jag ser mig omkring,
men jag ser inga, lågan släcktes och de finns iget kvar
ni va vänner men vem va jag?
jag öppnar ögonen och ser vart jag befinner mig, en plats där allt är grått, kan inte vara himmelen,
dom närmaste ha dratt, men jag kommer ingenstans, kan känna djävulens närhet på distans
Jag står här själv och ska kämpa mot de värsta, försöker vara stark och inte visa någon rädlsa,
jag ska kämpa och när allting är över ska jag vara försiktig med vilka jag kalla för bröder,
Jag försökte göra gott och stod vid er sida, jag hjälpte er men ni slet bort mina vingar,
klart jag är kallblodig, efter allt jag gott igenom, känslor existera inte längre håller blicken neråt,
finns inget kvar här, lågan har slocknat, vill tillbaka till tiden jag offrat, för dom som svek och vände sig emot min sida och lämnade kvar mig,
Ni vet att jag ljög, när jag sa att jag mådde bra, när jag kom hem förvandlades tårar till hat, jag känner hat när jag tänker tillbaks på när vänner drar och inget finns kvar,
Den ena försvann sen den andra och den tredje, sen va alla borta dom fick jag inte se mer, och när vi snacka allvar skämtade ni bort de, ha de bra grabbar denna soldat lämnar fortet,
Det är klart att de är knas när vi inte träffas mer, men va ska man göra, de är så livet blev sen, ni levde för att hindra mig från att skina, men vad ska man göra,
Förlåt för hur jag beteet mig, ångrar verkligen att de blev så här
jag ser mig omkring,
försöker minnas,
på hur det va innan allt blev så knas,
och ni va bröder men vem fan va jag?
Jag tänker efter på hur mitt liv har varit på hur alla bra dar blir till en varning,
viste att de nångång skulle ta slut för efter ljus kommer mörker och det är så de blev nu,
men jag ville bara väl och inget annat, som en skydds ängel som fanns där för alla,
och ni va de enda jag behövde, ni kanske inte tror mig men jag älskar er som bröder,
men ni va fast bland svek och falskhet i en värld full av hat utan någon framtid,
och jag såg inga framsteg i relationen för så fort jag öppna munnen så va ni emot mig,
sakta men säkert så börja vi skiljas, och efter ett tag slutade ni ringa,
och dom som fanns kvar va i slutändan inga, så nu står jag ensam med utbrända vingar
Ja, jag står här med utbrända vingar,
jag ser mig omkring,
men jag ser inga, lågan släcktes och de finns iget kvar
ni va vänner men vem va jag?
jag öppnar ögonen och ser vart jag befinner mig, en plats där allt är grått, kan inte vara himmelen,
dom närmaste ha dratt, men jag kommer ingenstans, kan känna djävulens närhet på distans
Jag står här själv och ska kämpa mot de värsta, försöker vara stark och inte visa någon rädlsa,
jag ska kämpa och när allting är över ska jag vara försiktig med vilka jag kalla för bröder,
Jag försökte göra gott och stod vid er sida, jag hjälpte er men ni slet bort mina vingar,
klart jag är kallblodig, efter allt jag gott igenom, känslor existera inte längre håller blicken neråt,
finns inget kvar här, lågan har slocknat, vill tillbaka till tiden jag offrat, för dom som svek och vände sig emot min sida och lämnade kvar mig,
Ni vet att jag ljög, när jag sa att jag mådde bra, när jag kom hem förvandlades tårar till hat, jag känner hat när jag tänker tillbaks på när vänner drar och inget finns kvar,
Den ena försvann sen den andra och den tredje, sen va alla borta dom fick jag inte se mer, och när vi snacka allvar skämtade ni bort de, ha de bra grabbar denna soldat lämnar fortet,
Det är klart att de är knas när vi inte träffas mer, men va ska man göra, de är så livet blev sen, ni levde för att hindra mig från att skina, men vad ska man göra,

5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/donsephisto/339711850/