Friday 25 March 2011 photo 1/1
|
Jag har nu läst klart boken Less Than Zero av författaren Bret Easton Ellis. Jag tyckte om den. Den handlar om rika människor som inte har någon mening med livet, berättat genom ögonen av Clay, en ung kille som kommit tillbaka till LA från New Hampshire på jullovet efter sex månader av college.
Den beskriver ytlighet precis som jag gillar den, och det märks att Kanye West är inspirerad av Bret Easton Ellis.
Den har vissa hemska delar (droger,anorexi och våldtäkt mm.) men det beskrivs med så lite intresse att det aldrig känns jobbigt att läsa. Istället känner man sig som Kim när hon viskar "'Dont do it', but her lips are trembling and she looks excided and I can make out the beginning of a smile and I get the feeling that she doesn't mean it..." när hennes vän sticker en spruta med kokain* (?)i sin arm.
Jag kan ju inte skriva om den här boken utan att nämna Julian, som spenderar största delen av boken med att inte vara på ställen. Det framgår snabbt att allt inte riktigt står rätt till med han, och han är lätt den mest sympatiska karaktären i boken. (Fast han är inte nära lika sympatisk som filmversionen)
Och ja, till sist, filmen. De är inte lika, alls. Jag ser mest filmen som något som tog grundkonceptet (En kille kommer tillbaka till LA på jullovet, och träffar sina vänner), gjorde en helt annan berättelse och fyllde den med referenser till boken. Och Robert Downey Jr. är i den, så yay!
*Tror jag. Jag kan inte så mycket om droger, och de nämner inte vilken drog det är, ordagrant.
Den beskriver ytlighet precis som jag gillar den, och det märks att Kanye West är inspirerad av Bret Easton Ellis.
Den har vissa hemska delar (droger,anorexi och våldtäkt mm.) men det beskrivs med så lite intresse att det aldrig känns jobbigt att läsa. Istället känner man sig som Kim när hon viskar "'Dont do it', but her lips are trembling and she looks excided and I can make out the beginning of a smile and I get the feeling that she doesn't mean it..." när hennes vän sticker en spruta med kokain* (?)i sin arm.
Jag kan ju inte skriva om den här boken utan att nämna Julian, som spenderar största delen av boken med att inte vara på ställen. Det framgår snabbt att allt inte riktigt står rätt till med han, och han är lätt den mest sympatiska karaktären i boken. (Fast han är inte nära lika sympatisk som filmversionen)
Och ja, till sist, filmen. De är inte lika, alls. Jag ser mest filmen som något som tog grundkonceptet (En kille kommer tillbaka till LA på jullovet, och träffar sina vänner), gjorde en helt annan berättelse och fyllde den med referenser till boken. Och Robert Downey Jr. är i den, så yay!
*Tror jag. Jag kan inte så mycket om droger, och de nämner inte vilken drog det är, ordagrant.
Annons