Försöker rädda min garderob, har lyckats komma över lite tights. Ett par m. tatueringsmönster och ett par wet look samt en kjol för under tvåhundralappen. Det måste ändå ses som rätt lyckat.

Trött alltså. Stannade uppe till fem för att se reprisen av programmet om Michelangelo på Viasat History. Fast dom hade faktiskt förenklat lite fel ibland. Men trots att dramatiseringar av historiska händelser alltid är skitfåniga har dom lyckats få till det jättemäktigt med uthuggningen av Davidsstatyn och målningen av sixtinska kapellet. Så gigantiskt, så storslaget. Och Michelangelo med sin strävan efter perfektion var ännu inte nöjd, plågades och led livet igenom för att skapa skönhet till oss andra. Jag blir alltid helt överväldigad, kan inte vänta tills jag får se allt på rikitgt.

...Och det är faktiskt inte konstigt av mig att börja böla under ett program om Michelangelo, jag lider faktiskt av Stendahls syndrom.

"Stendhals syndrom är en psykosomatisk sjukdom som kan orsaka snabba hjärtslag, yrsel och hallucinationer när en individ blir utsatt för konst. Vanligtvis inträffar detta tillstånd när konsten är speciellt vacker eller om en stor mängd av konst är samlad på en plats.

En skräckfilm kallad The Stendhal Syndrome har regisserats av den italienska regissören Dario Argento."

-Wikipedia

Bilden ovan målade Michelangelo vid -tretton års ålder-! Kan ni fatta det? Tretton! Den har nyligen blivit restaurerad och jag sitter med Metropolitan-konstmuseets podcast eftersom de nyligen ställt ut den. Lite nedslående faktiskt. Att han kunde det där vid tretton års ålder.

Och hans marmorskulpturer... Jag har provat och det är ju tamejfan omöjligt. Slog av näsan på mitt projekt. Det var åtminstone bara en överbliven marmorbit.

Uuuuuh, hemska tanke. :S Du har säkert rätt också... Läskigt värre.