February
Tuesday 1 December 2009 photo 1/1
|
Jag seglade på haven i femti långa år
kaptenerna jag hade dom gav mig gråa hår
Dom hade ring i örat och fula hemska flin
och var dom inte tokiga så blev dom det med ti'n
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den blåe hade lösskägg och benet var av trä
Det stampa han i däcket och alla stampa med
Vi stampa så det dåna' i durkar och i nav
Då gick det hål i botten och skeppet gick i kvav
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den gule han var galen ja han var inte klok
Han var sa tatuerad och handen var en krok
Vi svalt i fyra veckor men sedan sa vi stopp
då bjöd han oss på korngröt som redan ätits opp
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den röda hette Vera en väldigt snygg kapten
Hon hade lapp för ögat och kunde smeka knän
Hon gilla' alla fåglar hon ville bli en mås
En dag så flög hon bort och nu bor hon i Borås
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
kaptenerna jag hade dom gav mig gråa hår
Dom hade ring i örat och fula hemska flin
och var dom inte tokiga så blev dom det med ti'n
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den blåe hade lösskägg och benet var av trä
Det stampa han i däcket och alla stampa med
Vi stampa så det dåna' i durkar och i nav
Då gick det hål i botten och skeppet gick i kvav
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den gule han var galen ja han var inte klok
Han var sa tatuerad och handen var en krok
Vi svalt i fyra veckor men sedan sa vi stopp
då bjöd han oss på korngröt som redan ätits opp
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Den röda hette Vera en väldigt snygg kapten
Hon hade lapp för ögat och kunde smeka knän
Hon gilla' alla fåglar hon ville bli en mås
En dag så flög hon bort och nu bor hon i Borås
Å hej å hå för kapten Blå
Å hej å hå för kapten Gul
Å blod och död åt kapten Röd
som grät när stormen ljöd
Visa toppen
Show footer