Thursday 12 June 2008 photo 1/1
|
Jag känner för att skriva, det var länge sedan nu. Dock så minns jag den dagen då jag senast hade detta pirr i mina fingrarna som jag har just nu. Mycket väl minns jag dagen, den dagen. Det var en Torsdag och vädergudarna, speciellt Ra var på gott humör. Det var den femtonde maj och jag kollade på Hockey VM. Det är nästan en och en halv månad sedan. Gud vad tiden går. Jag funderar på att lägga mig på golvet, där går tiden lite segare med tanke på att tyngdkraften påverkar den. Men nu sitter jag i min soffa. Jag får helt enkelt nöja mig med det. Det är en ful soffa.
Jag har inte en tanke på vad jag vill skriva om, jag stakar mig fram mellan hjärnans alla kanaler och gångar. Det går segt. Det kan bero på att jag aldrig varit bra på att staka, inte då det gäller längdskidor i alla fall, och stavgång är inget för mig. Det är alldeles för hurtigt. Hurtiga människor lever tråkiga liv, det har jag konstaterat. Tråkigt liv är inget för mig.
Skriva, skriva, skriva. Jag undrar varför det är så kul. Beror det på friheten kanske? Det måste vara friheten som kryddar till det, men jag kan ha fel. Jag tror dock att jag har rätt. Jag gillar att ha rätt. Det är roligt att ha rätt. Det är tillfredsställande. Om jag hade rätt hela tiden så hade jag dansat på rosor utan törn på hela livet. Jag funderar på om det finns någon utbildning för detta. "Ha rätt i allt - 20.P" på universitetet. Det hade varit grymt. Tanken är rolig, en klass där alla bråkar om vem som har rätt. Tänk er hur läraren blir förnedrad och skamsen då klassens mönsterelev rättar honom/henne vid en lektion. "Du har fel, jag har rätt" eller "gör om, gör rätt".
Om sanningen skall fram så har jag inte speciellt roligt nu. Alltså, nu, då jag skriver. Det suger, jag var nog inte så sugen på det. Jag stannar upp efter varenda mening och kollar ut genom fönstret. Jag tänker på vad jag skall skriva om. Vokabulären och fantasin är en long last pal. Vart tog du vägen? Ute på en inspirationsrik resa hoppas jag. Och jag vill att du kommer tillbaka med presenter. Jag vill ha choklad, alla vet att jag älskar choklad. Så jag skall nog lägga mig på golvet så att tiden går snabbare. Då kanske du kommer hem 1/234.524.654 sekund snabbare. Jag ligger här och väntar på dig. Jag väntar på dig; skriveriet.
Jag har inte en tanke på vad jag vill skriva om, jag stakar mig fram mellan hjärnans alla kanaler och gångar. Det går segt. Det kan bero på att jag aldrig varit bra på att staka, inte då det gäller längdskidor i alla fall, och stavgång är inget för mig. Det är alldeles för hurtigt. Hurtiga människor lever tråkiga liv, det har jag konstaterat. Tråkigt liv är inget för mig.
Skriva, skriva, skriva. Jag undrar varför det är så kul. Beror det på friheten kanske? Det måste vara friheten som kryddar till det, men jag kan ha fel. Jag tror dock att jag har rätt. Jag gillar att ha rätt. Det är roligt att ha rätt. Det är tillfredsställande. Om jag hade rätt hela tiden så hade jag dansat på rosor utan törn på hela livet. Jag funderar på om det finns någon utbildning för detta. "Ha rätt i allt - 20.P" på universitetet. Det hade varit grymt. Tanken är rolig, en klass där alla bråkar om vem som har rätt. Tänk er hur läraren blir förnedrad och skamsen då klassens mönsterelev rättar honom/henne vid en lektion. "Du har fel, jag har rätt" eller "gör om, gör rätt".
Om sanningen skall fram så har jag inte speciellt roligt nu. Alltså, nu, då jag skriver. Det suger, jag var nog inte så sugen på det. Jag stannar upp efter varenda mening och kollar ut genom fönstret. Jag tänker på vad jag skall skriva om. Vokabulären och fantasin är en long last pal. Vart tog du vägen? Ute på en inspirationsrik resa hoppas jag. Och jag vill att du kommer tillbaka med presenter. Jag vill ha choklad, alla vet att jag älskar choklad. Så jag skall nog lägga mig på golvet så att tiden går snabbare. Då kanske du kommer hem 1/234.524.654 sekund snabbare. Jag ligger här och väntar på dig. Jag väntar på dig; skriveriet.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/dramaturgi/221686724/