juli
fredag 20 januari 2012 bild 12/12
|
Snyggt diadem btw! Passar urfint till knallgrön tröja, blåa örhängen och knallgula ridbraller ^^
Wääh ni kanske inte fattar för jag är trött o arg, men jag bara skriver ner allt o orkar inte rätta det osv. Ni förstår :P ( Jag har bara tagit med lite ''på det stora hela'', finns fler grisigheter i det här som inte är nämnda )
Jo det var såhär, jag red ju på ridskolan 2 dagar i veckan o sedan hade mamma sin storhäst Tuffy där oxå. Fast i den andra privatgången. Vi var mkt goda vänner med Linda och Natalie @forevermyangel med Lillan, som liksom hade hand om det mesta i den gången!
En dag flyttade det dit en liten tjej som hette Emilia och hennes helt okunniga pappa med en liten svart ponny. Hon hade fått ponnyn i tröstpresent av sin mammas bästa vän. EN PONNY?! Emilias mamma dog i cancer nämligen.
Den tjejen mockade inte till Simon, hon tog bara ut honom o galopperade typ 180 varv med honom, sedan ställde hon in honom utan täcke, iskall o svettig i boxen. Dem brydde sig inte om något, såg inte till så han fick ordentlig mat, skötte honom eller överhuvudtaget någonting. Från början då så var hon där ungefär 6 dagar i veckan - men det sjönk till runt 1 dag i veckan. Fyfan, ett livs levande djur! Trodde hon det var en fucking cykel eller nåt. Den enda som brydde sig om honom var Lindao Natalie!! Dom frågade min mamma om jag kunde ta hand om den svarta ponnyn och mocka o bara borsta på honom, för tejen som hade honom var aldrig där. Absolut kunde jag det! Det slutade med att tjejen ALDRIG kom och här stod vi med en liten B-ponny.. Vi betalde hans vaccinationer, skor och hyra i nästan ett halvår. Jag började så småningom rida honom, blev helt såld.. Herregud vi la ner vår själ i den lille ponnyn. SÅ FIN HAN BLEV ALLTSÅ. En dag kom tjejens pappa till stallet, han skulle omedelbums åka iväg. Tillbakalämnad. Han hade inte sagt ett knyst om detta. Mamma fick reda på detta av Linda som ringde fort som attan, hon visste ju att vi älskade honom. Mamma cyklade i regn o blåst 1 mil från Lmhamn till Jägersro för att hon skulle kunna hejda lastbilen. Hon hann, han var redan lastad men mammans vän var väldigt trevlig. Mamma drog ut Simme ur släpet o gav en check men pengar! Herregud det var helt sjukt! O jag var i skolan helt ovetandes, haha. I vilket fall så efter det, hade jag den bästa B-ponnytiden i mitt liv. Det var väldigt svårt att släppa honom sedan, men en ny liten plutt förtjänade att ha den ponnyn. Vilken läromästare, det går inte att beskriva. Jag fick ha med honom en sommar på Öland med, o det var nog faktiskt den bästa sommaren i mitt liv. Tack för allt tullisen!
Jo det var såhär, jag red ju på ridskolan 2 dagar i veckan o sedan hade mamma sin storhäst Tuffy där oxå. Fast i den andra privatgången. Vi var mkt goda vänner med Linda och Natalie @forevermyangel med Lillan, som liksom hade hand om det mesta i den gången!
En dag flyttade det dit en liten tjej som hette Emilia och hennes helt okunniga pappa med en liten svart ponny. Hon hade fått ponnyn i tröstpresent av sin mammas bästa vän. EN PONNY?! Emilias mamma dog i cancer nämligen.
Den tjejen mockade inte till Simon, hon tog bara ut honom o galopperade typ 180 varv med honom, sedan ställde hon in honom utan täcke, iskall o svettig i boxen. Dem brydde sig inte om något, såg inte till så han fick ordentlig mat, skötte honom eller överhuvudtaget någonting. Från början då så var hon där ungefär 6 dagar i veckan - men det sjönk till runt 1 dag i veckan. Fyfan, ett livs levande djur! Trodde hon det var en fucking cykel eller nåt. Den enda som brydde sig om honom var Lindao Natalie!! Dom frågade min mamma om jag kunde ta hand om den svarta ponnyn och mocka o bara borsta på honom, för tejen som hade honom var aldrig där. Absolut kunde jag det! Det slutade med att tjejen ALDRIG kom och här stod vi med en liten B-ponny.. Vi betalde hans vaccinationer, skor och hyra i nästan ett halvår. Jag började så småningom rida honom, blev helt såld.. Herregud vi la ner vår själ i den lille ponnyn. SÅ FIN HAN BLEV ALLTSÅ. En dag kom tjejens pappa till stallet, han skulle omedelbums åka iväg. Tillbakalämnad. Han hade inte sagt ett knyst om detta. Mamma fick reda på detta av Linda som ringde fort som attan, hon visste ju att vi älskade honom. Mamma cyklade i regn o blåst 1 mil från Lmhamn till Jägersro för att hon skulle kunna hejda lastbilen. Hon hann, han var redan lastad men mammans vän var väldigt trevlig. Mamma drog ut Simme ur släpet o gav en check men pengar! Herregud det var helt sjukt! O jag var i skolan helt ovetandes, haha. I vilket fall så efter det, hade jag den bästa B-ponnytiden i mitt liv. Det var väldigt svårt att släppa honom sedan, men en ny liten plutt förtjänade att ha den ponnyn. Vilken läromästare, det går inte att beskriva. Jag fick ha med honom en sommar på Öland med, o det var nog faktiskt den bästa sommaren i mitt liv. Tack för allt tullisen!
Visa toppen
Visa sidfoten