August
Monday 4 January 2010 photo 3/6
|
Nu kommer den efterlängtade fortsättningen i min berättelse :D den heter Vampyrbiten om ni undrarXD
"Ja, nu är du vampyr" han log mot mig men jag kunde inte le tillbaka jag var för skärad jag kom inte ihåg något av mitt "förra" liv bara sudiga detaljer.
"Hur?" sa jag ljudlöst.
"Jo det var så här" sa han "Du hade varit på en fest och skulle gå hem. Du tog genvägen genom skogen men gick vilse. Jag gick inte långt bakom dig ljudlöst och långsamt. Du rammlade många gånger och du blöde riktigt mycket. Du doftade så gott du vet inte hur svårt det var för mig att inte hoppa på dig och dricka ditt blod." han suckade "Men det gjorde jag inte jag väntade och tillslut gav din kropp upp och du blev liggande på marken bland grenar och kvistar dina kläder var sönder rivna och ditt hår blött av regn och blod. regnet öste ner och blandade sig med ditt blod. Till slut tog jag upp dig och sprang hit för att rädda dig" han väntade på min reaktion men jag sa inget var helt förstummad.
Jag satte mig ner på den lilla sägne jag luggit i förr och plötsligt kände jag en doft jag inte känt förr det lucktade oehört gott som en äng fyld med blommor eller något liknande och jag ville bara ha det.
Jag vände mig mot luckten och såg något rött i sängen. Blod det fanns blod på sängen -mitt blod.
"Juste jag glömde städa efter att du var människa." sa han och log snett
"Hur är det med min familj?" frågade jag osäkert.
"De mår bra det är värre med dina vänner de är förkrossade men alla hoppas på att du inte är död men de tappade hoppet efter 3 dagar" han pratade lågt och kollade ner i marken.
"Ja, nu är du vampyr" han log mot mig men jag kunde inte le tillbaka jag var för skärad jag kom inte ihåg något av mitt "förra" liv bara sudiga detaljer.
"Hur?" sa jag ljudlöst.
"Jo det var så här" sa han "Du hade varit på en fest och skulle gå hem. Du tog genvägen genom skogen men gick vilse. Jag gick inte långt bakom dig ljudlöst och långsamt. Du rammlade många gånger och du blöde riktigt mycket. Du doftade så gott du vet inte hur svårt det var för mig att inte hoppa på dig och dricka ditt blod." han suckade "Men det gjorde jag inte jag väntade och tillslut gav din kropp upp och du blev liggande på marken bland grenar och kvistar dina kläder var sönder rivna och ditt hår blött av regn och blod. regnet öste ner och blandade sig med ditt blod. Till slut tog jag upp dig och sprang hit för att rädda dig" han väntade på min reaktion men jag sa inget var helt förstummad.
Jag satte mig ner på den lilla sägne jag luggit i förr och plötsligt kände jag en doft jag inte känt förr det lucktade oehört gott som en äng fyld med blommor eller något liknande och jag ville bara ha det.
Jag vände mig mot luckten och såg något rött i sängen. Blod det fanns blod på sängen -mitt blod.
"Juste jag glömde städa efter att du var människa." sa han och log snett
"Hur är det med min familj?" frågade jag osäkert.
"De mår bra det är värre med dina vänner de är förkrossade men alla hoppas på att du inte är död men de tappade hoppet efter 3 dagar" han pratade lågt och kollade ner i marken.
Comment the photo
du ee riktig duktig:)
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ebbatornkvist/435298755/
Visa toppen
Show footer