April
Thursday 28 January 2010 photo 2/2
|
Okej! Tredje gången gillt!
Idag började bra och jag gillade snöchocken. Jag fick hjälp av grannpojken med snöskottningen av bilen och dess direkta omgivning. Han fick åka med till skolan som tack. Det kanske gick mindre bra. Snö på vägen liksom. Sällskapet var det inget fel på dock.
Fast egentligen började dagen inte bra alls. Jag vaknade och tänkte " Nu vaknade jag. Och nu ska jag tilll skolan. Hell no!" Gick precis med i gruppen "Sen till lektionen!? Du ska vara glad att jag gick till skolan över huvud taget!" på facebook. Ah, facebook...
Skolan är ett svart hål för tilfället. Men även ett svart hål har sina fina små prickar. ... har jag inte alls hört men jag antar. Sen spelade jag in fiol till Antons projekt tillsammans med Anton och Vidar. Fint fint.
Nu är jag hemma och längtar bara tills imorgon när jag får duscha igen. Vilket liv...
Mamma är bortrest och jag inser hur mycket jag behöver henne. Hon är som en bekant på en fest full av främlingar. Jag hänger med henne så att jag inte behöver stå ensam i ett hörn medans alla andra försöker undvika mig i största möjliga mån och visslar på ett rent hånfullt sätt när jag går förbi. How the?... What the?...
Jag kanske ska gå över till grannen och fråga om de har en säng till mig. Eller vore det för desperat?
Idag började bra och jag gillade snöchocken. Jag fick hjälp av grannpojken med snöskottningen av bilen och dess direkta omgivning. Han fick åka med till skolan som tack. Det kanske gick mindre bra. Snö på vägen liksom. Sällskapet var det inget fel på dock.
Fast egentligen började dagen inte bra alls. Jag vaknade och tänkte " Nu vaknade jag. Och nu ska jag tilll skolan. Hell no!" Gick precis med i gruppen "Sen till lektionen!? Du ska vara glad att jag gick till skolan över huvud taget!" på facebook. Ah, facebook...
Skolan är ett svart hål för tilfället. Men även ett svart hål har sina fina små prickar. ... har jag inte alls hört men jag antar. Sen spelade jag in fiol till Antons projekt tillsammans med Anton och Vidar. Fint fint.
Nu är jag hemma och längtar bara tills imorgon när jag får duscha igen. Vilket liv...
Mamma är bortrest och jag inser hur mycket jag behöver henne. Hon är som en bekant på en fest full av främlingar. Jag hänger med henne så att jag inte behöver stå ensam i ett hörn medans alla andra försöker undvika mig i största möjliga mån och visslar på ett rent hånfullt sätt när jag går förbi. How the?... What the?...
Jag kanske ska gå över till grannen och fråga om de har en säng till mig. Eller vore det för desperat?
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/eddiemullet/440052051/
Visa toppen
Show footer