Tuesday 19 August 2008 photo 1/1
|
Tuesday 19 August 2008 photo 1/1
|
Såg ni Susanna Kallur när hon föll? Vad hjärtskärande det var att först se hennes fasta blick och underbara leende när hon skulle ner i starblocken och sedan se hennes ofattbara fall över första häcken. Hon satt kvar där vid häcken, såg de övriga löparna försvinna i fjärran och så tog hon sig för pannan. Det var så smärtsamt att se hennes förvirring. Hon kunde inte förstå vad som hade hänt. Hon greppade det inte. Det gjorde hon först några minuter efteråt och då högg en dåre från SVT-sporten tag i henne.
Och man märkte direkt vad reportern ville. Han ville så gärna se henne gråta. Och Kallur försökte hålla humöret uppe och svarade så gott hon kunde, men den vidriga lilla skithögen till reporter vägrade att släppa henne. Han ställde den ena dum-i-huvet-frågan efter den andra och till slut brast det för Kallur, tårarna rann och jag reste mig upp och skrek mot teven: "Låt henne gå nu, din jävla idiot!"
Men skithögen vägrade. Han ville se mer tårar, så han fortsatte med sin skit och hade inte Kallur varit så väluppfostrad och gullig och rar så hade hon bara lämnat idioten med sin jävla mick. Men hon stod kvar. Kämpade mot gråten samtidigt som de tysta, gråtentusiasmerande frågorna väste förbi hennes huvud.
Den där reportern. Han skulle ha stryk efter det där.