Monday 2 March 2009 photo 2/2
|
Elvan - 2004
One Life One Chans, mina sista ord innan jag kände hur jag
nästan föllbort, jag gick längs den svarta vägen bort från allt.
Oförglömliga sår som förevigt kommer att finnas kvar, Minnen
som aldrig kommer att kommas ihåg, vänner som kom som dom gick
men tabletterna var min enda tröst, mina tårar var mina enda hopp
den djupaste tid utan familj, som för varje dag påminner mig om hur världelös
jag igentligen var, att man var ett "problem barn".
Misstag som kom, som förevigt kommer att stå sina kast, under dom år
som gått, så finns det alltid kvar, saker som ligger och trycker mig
en känlsa av ensamhet som hotar en varje dag.
Låten Sofijah - släpp mig fri , känns som om man tog det här
kortet igår, under denna jävla tid i ett enda helvete.
One Life One Chans, mina sista ord innan jag kände hur jag
nästan föllbort, jag gick längs den svarta vägen bort från allt.
Oförglömliga sår som förevigt kommer att finnas kvar, Minnen
som aldrig kommer att kommas ihåg, vänner som kom som dom gick
men tabletterna var min enda tröst, mina tårar var mina enda hopp
den djupaste tid utan familj, som för varje dag påminner mig om hur världelös
jag igentligen var, att man var ett "problem barn".
Misstag som kom, som förevigt kommer att stå sina kast, under dom år
som gått, så finns det alltid kvar, saker som ligger och trycker mig
en känlsa av ensamhet som hotar en varje dag.
Låten Sofijah - släpp mig fri , känns som om man tog det här
kortet igår, under denna jävla tid i ett enda helvete.