November
Friday 30 January 2009 photo 3/4
|
*ny kommer en del av min bok jag skriver* klaga inte om det e stavfel å sånt har inte kollat egenom å sån skit ´än.. den måste bli klar först.
Allt för hämden. av: erika
Caleb la ner huvudet på kudden och tittade bort mot Damons ryggtavla. Klockan började närma sig halv 12. Plötsligt fick Caleb en fruktansvärd huvudvärk, det bultade och smärtade. Han la sin hand om huvudet och tryckte så hårt han kunde och försökte få smärtan att sluta, sakta men säkert började värkarna avta gradvis. Så snart huvudvärkan hade försvunnit lite så började magen och tarmarna värka. Kändes som om dom vred sig och knöt knutar runt varandra. Caleb började känna sig illamående och plötsligt kom en kraftig hostattack han böjde sig över sängkanten och hostade. Han kunde känna blodsmaken på tungan, han spottade för att slippa den och på golvet blev det en liten pöl av blod. Ju mer han hostade ju mer blod hamnade på det mörka trägolvet. Han kände både huvudvärken och magen, allt bara kändes som om det som om det skulle explodera och sedan hugga i dem med en kniv, sedan tugga sönder dem och svälja och till sist spy upp dom igen. Allt på en gång! Caleb kunde höra hur den stora klockan nere i köket började slå, för varje slag förstärktes smärtan i kroppen, det kändes som om varje cell i kroppen brann, plötsligt klarade inte Caleb av smärtan mera så han skrek. Damon vaknade och kollade förvirrat omkring sig, han såg Caleb som hade ramlat ihop på golvet vid det här laget, där låg han och hostade blod och skrek av smärta. Damon visste inte vad han skulle göra, så han låg bara där och kollade på sin bror. Tillslut hörde Caleb det sista… det 12e slaget, och klockan var nu 00.00 den 27 februari 1876 och Caleb hade precis fyllt 17 år. Calebs kropp vred sig i en omänsklig ställning och man kunde bara se hans ögonvitor, han låg i ställningen och med ryckningar bytte han från den ena till den andra onaturliga ställningen och skrek av smärta, blodet nästan sprutade ur munnen på honom. Damon visste att han måste skynda och berätta för någon, han reste sig upp och skyndade ut och ner till de vuxna och halvt skrek att Caleb typ höll på att dö. Alla skyndade upp till Caleb, där han fortfarande låg i plågor. Damon föll på knä bredvid sin bror och höll i hans huvud för att hålla det stilla. Helt plötsligt blev Caleb stilla, Damon stirrade stint på sin brors slutna ögonlock. Helt plötsligt när Damon var bara några centimeter från Calebs ansikte, smällde Caleb upp ögonen och kollade på sin bror med hunger i blicken, på bara några hundradelars sekund så hade Caleb lyft huvudet bitit till i Damons hals och bytt plats så Caleb höll ner Damon mot marken så blodet från Calebs mun droppade ner i Damons öppna mun, och Damon svalde. Det var det för sent. Caleb slog upp blicken mot de andra, han öppnade sin käft och där syntes bara en rad bländvita huggtänder, de röda ögonen lyste i mörkret och sedan gick han till anfall, alla han hade växt upp med och kände slet han upp halsen på och drack deras blod så de föll ner till marken helt tomma. De vuxnas skrik hade gjort så alla barn hade vaknat och kommit ut från sina rum för att se vad som pågick. Och alla blev brutalt slaktade av den vildsinte vampyren som härjade på barnhemmet. Elisabeth hade också vaknat efter att ha hört skriken, då hon kom ut i korridoren kunde hon bara se blod på golv, väggar och även i taket. Hon kollade förskräckt omkring sig, hon kunde inte höra någonting alls längre. Allt var helt tyst omkring henne, inga skrik ingenting.
Allt för hämden. av: erika
Comment the photo
å tack föresten XD
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ejiqa/325508178/
Visa toppen
Show footer