Mitt namn är Chris, jag är 3 år Mina ögon är svullna, jag kan inte se . Jag måste vara dum, jag måste vara dålig? Vad kunde annars göra min far så arg? Jag önskar jag vore bättre, jag önskar jag inte vore så ful. Då kanske min mor fortfrande ville ha mig. Jag kan inte gör något rätt, jag kan inte alls prata. Annars är jag inlåst, hela dagen. När jag vaknar är jag ensam, huset är mörkt. Mina föräldrar är inte hemma. Min mor kommer hem försöker vara snäll. Då får jag kanske bara en smäll ikväll. Jag hör precis en bil. Min far är tillbaka från Chralies Bar. Jag hör honom svära. Jag hör mitt namn. Jag trycker mig mot väggen. Jag försöker gämma mig från hans onda ögon. Jag är så rädd. Jag börjar gråta. Han hittar mig gråtande, han kallar mig fula namn. Han säger att det är mitt fel att han plågas på jobbet. Han slår mig. och skriker på mig. Jag kan smita ut till slut, och springer mot dörren. Han har redan låst den, och jag börjar stor gråta. Han tar tag i mig och slänger mig mot den hårda väggen. Jag faller till golvet med mina ben som nästan är brutna, och min far fortsätter kalla mig fula namn. Jag skriker "Förlåt" men det är försent. Hans ansikte förvrids till okänslighet. Värken. Smärtan. Igen och igen. Åh snälla Gud, förlåt mig. Snälla låt det ta slut. När han äntligen slutar och går mot dörren ligger jag där känslolös. Gråtande på golvet. Jag heter Chris. Jag är 3 år. I natt mördade min far mig. Du kan hjälpa mig... Läser du det här och inte skivkar det vidare ber jag för din själ. För annars måste du vara en hjärtlös människa som inte blir beröd a denna dikt. Och om du bli beröd, så gör något.. Därför ber jag dig, skicka den vidare OM DU ÄR EMOT BARNMISSHANDEL!

Annons

The photo has no tags

May 2010