Jag och herr Krambjörn Ivan på bilden! Mobba inte. Vi är superduperasmegatuffa!!!

Känner bara att jag måste skriva ut dikten jag har i huve nånstans innan den försvinner...

Raderar gamla minnen,
från tiden som är förbi.
Bilder på dig, bilder på mig,
bilder på allt som existerade där och då.

Blicken i mina ögon, den som sa mer än mina ord
den skrek, men ingen förstod alla rop på hjälp.
Varför ha kvar minnen av blod,
alla dessa minnen av tårar?
Varför ha kvar minnen av den forna tid jag inte längre vill veta av?

Så svårt att glömma, precis så som det är nu,
men var gång jag ser bilderna, då brister jag nästan itu.
Gamla minnen av rakblad, gamla minnen om röksmakande kyssar.
Minnen av skrik, självmordsbenägenhet.

Var gång jag lyckas se, tankarna bara flyger tillbaka
blir att kryssa ner, innan jag ens hinner reagera något mer.
Jag älskade dig, du var nästan som en bror.
Jag älskade er allihopa, ni fanns hela tiden där.

Men hela den tiden är förbi nu.
Jag vann, ärrad och blåmärkt,
men det viktiga är ändå att jag klarade mig genom alla tårar av blod...

Annons

The photo has no tags

January 2016