April
Monday 10 May 2010 photo 1/1
|
Det gjorde så ont.
Allt blev så tomt.
När du försvann.
Tårarna de rann.
Kniven genom mitt hjärta.
Kunde inte jämföras med min smärta.
Varför saker var tvungna att dö ut,
Det kan du inte svara på. Allt är slut.
Stjärnan i det blå.
Tindrar ej längre för oss två.
Genom natthimlen den föll.
Tappad är nu mitt hjärta som du höll.
Lågan är nu släckt.
Lämnat mig här så knäckt.
Men allt händer väl av en anledning.
Men jag behöver vägledning.
För vart tar man vägen?
När man förlorat den som skulle finnas i alla lägen.
Vart ska man vända sig till?
När man förlorat den som alltid var intill.
Jag flög, flög så högt.
Då jag hittat vad jag sökt.
Du var vinden under mina vingar.
De orden, mening och lycka ej längre bringar.
Det här var det sista jag önskade mig.
Det första jag önskade mig var dig.
Men nu är mina önskningar slut.
För inget kommer bli som det var förut
// JRamos@bdb
Allt blev så tomt.
När du försvann.
Tårarna de rann.
Kniven genom mitt hjärta.
Kunde inte jämföras med min smärta.
Varför saker var tvungna att dö ut,
Det kan du inte svara på. Allt är slut.
Stjärnan i det blå.
Tindrar ej längre för oss två.
Genom natthimlen den föll.
Tappad är nu mitt hjärta som du höll.
Lågan är nu släckt.
Lämnat mig här så knäckt.
Men allt händer väl av en anledning.
Men jag behöver vägledning.
För vart tar man vägen?
När man förlorat den som skulle finnas i alla lägen.
Vart ska man vända sig till?
När man förlorat den som alltid var intill.
Jag flög, flög så högt.
Då jag hittat vad jag sökt.
Du var vinden under mina vingar.
De orden, mening och lycka ej längre bringar.
Det här var det sista jag önskade mig.
Det första jag önskade mig var dig.
Men nu är mina önskningar slut.
För inget kommer bli som det var förut
Visa toppen
Show footer