Saturday 3 November 2007 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Jag saknar er Mormor, jag saknar dig. Du var en så underbar person, en person som jag skulle vilja vara. Du var en förebild. Jag älskade dig så oerhört mycket. Du var saknad på min konfirmation, du fanns inte där på bänken som jag hade tänkt mig. De sa att du var där men hela saken kändes bara meningslöst. Men jag har så underbara minnen med dig och de är jag så glad för att jag har. Bilden är tagen julafton 2003, vi alla var samlade hemma hos dig i Svanhalla. Du var huvudpersonen, alla älskade så oehört mycket för att du älskade oss och visade det alltid. Den här ängeln hade du precis köpt, jag tyckte den var så vacker. Nu är det du som är ängeln. Den bästa mormor som man kunde tänka sig och en dag var du inte där längre, allt gick fel. Tack för de stunder jag har fått av dig, de är så betydelsefulla för mig.
Morfar, vid den här tiden så gick du bort för 8 år sedan, en tid som jag hatar. Jag var bara 9 år gammal då men jag glömmer aldrig den dagen, allt var så overkligt då och jag ville bara inte inse. Du var den bästa morfar man kan tänka sig! Alltid på ett skojigt humör verkade det som, du fick alla att skratta, även mig. Vi hälsade på er och jag kastade mig i din famn, du var så go att jag bara ville hänga där och aldrig släppa taget och du skrattade. Varje gång vi sågs skulle du göra det tricket när du tar min näsa, jag visste att du inte tagit den men du fick mig att skratta, tack för de undebara studerna. Du är så saknad, hade gärna velat haft mer tid med dig men så blev det inte. Ni älskade varandra så mycket. Jag ser på ert bröllopskort, ni ser så ståtliga ut, ni var så vackra. Jag har alltid sett er som det perfekta paret och jag glädjer mig samtidigt att ni är tillsammans nu. Idag tänker jag på de som jag älskat men inte längre är med mig. Det är vad den här dagen är till för.
Morfar, vid den här tiden så gick du bort för 8 år sedan, en tid som jag hatar. Jag var bara 9 år gammal då men jag glömmer aldrig den dagen, allt var så overkligt då och jag ville bara inte inse. Du var den bästa morfar man kan tänka sig! Alltid på ett skojigt humör verkade det som, du fick alla att skratta, även mig. Vi hälsade på er och jag kastade mig i din famn, du var så go att jag bara ville hänga där och aldrig släppa taget och du skrattade. Varje gång vi sågs skulle du göra det tricket när du tar min näsa, jag visste att du inte tagit den men du fick mig att skratta, tack för de undebara studerna. Du är så saknad, hade gärna velat haft mer tid med dig men så blev det inte. Ni älskade varandra så mycket. Jag ser på ert bröllopskort, ni ser så ståtliga ut, ni var så vackra. Jag har alltid sett er som det perfekta paret och jag glädjer mig samtidigt att ni är tillsammans nu. Idag tänker jag på de som jag älskat men inte längre är med mig. Det är vad den här dagen är till för.