Sunday 7 August 2011 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Mardrömmen som blev verklighet
Idag hämtade jag min lilla snurresprätt <3
Rättare sagt en liten 3 månaders, fransk vädurs-hona. (dålig bild) Fruktansvärt söt måste jag säga!! Hon kommmer fördmodligen få heta Svea <3
Men sen inträffade ett mardrömssenarie...
Jag och mamma hade just satt ner transportburen med mitt nyförvärv i Sotas box, där skulle hon få skutta runt lite medan jag gjorde ordning den tillfälliga buren. I boxen hade jag ställt en hus gjord av en kartong och en y-formad lektunnel, samt en tuss med hö. Svea hämtade sig fort från bilresan och skuttade runt i boxen och undersökte allt. Jag lätt henne vara, och gick för att göra i ordning hennes och Teddys burar. 10 minuter senare, när allt var klart, gick jag för att hämta henne. Jag kikade över boxkanten, men såg ingen kanin. Jag tittade i huset, i transportburen, men ingen Svea. Jag sneglade mot boxdörren och får se en decimeterstor springa.
Jag trodde att jag skulle svimma. Hon hade rymt! Och som pricken över iet så stod stalldörren öppen ut till bakgården, och det var bara drygt 2 meter dit från boxen. Dessutom fanns det tre lösa hundar i stallet. Jag möter Elin i gången och utbrister:
"Jag tror att kaninungen har rymt." Elin och jag störtar ut ur stallet och börjar finkamma bakgården: runt gödselstacken, runt uteburarna, under taken, runt brännässlorna och i ladan. Ingen spår av en liten kanin. Jag tänkte ju såklart det allra värsta; att hon har har sprunit in i utgödslingen, in i ladan eller blivit uppäten. Så vi började leta efter alla hundar, men ingen av hundarna hade varit utanför stallet den närmsta timmen, och Cilla (stallägarnas border collie) skulle aldrig få för sig att ta en kanin, hon skulle bara valla den. Jag gick upp till det stora stallet och frågade folket där om de hade sett en kanin komma skuttandes. Det blev nästan kalabalik när alla skulle ut och leta (fniss fniss) Vi letade och letade, men ingen spår av nån kaninunge. Och Cilla kunde inte heller hitta nån, och nån vittring fick hon inte heller. Jag stannade upp och försökte att inte börja gråta. Jag kunde inte fatta att jag hade glömt att stänga boxdörren. Nu hade kaninungen som jag hämtat IDAG förmodligen aldrig komma tillbaka... Jag skulle aldrig kunna förlåta mig själv. Sen tänkte jag att jag springer in i stallet igen och kikar i boxen. Kanske, kanske hade jag missat att hon satt någonstans. Jag öppnade dörren och såg mig omkring. Ingen kanin. Då kikade jag in i tunneln. Och vad sitter inte där? Jo, en liten näpen kanin som absolut inte ville bli infångad, för det var ju så roligt att gömma sig i tunneln. Herregud vad glad jag blev att se det lilla långörat!!
Tänk att jag missade att kolla i tunneln :P
Slutet gott, allting gått!! :D Nu sitter hon i sin bur och mumsar på maskrosblad.
Camera info
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Man letar och letar så blir man orolig men sen när man har letat tillräkligt länge går man tillbak och kollar där man la det/den sist och såklart är ju saken där xD
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ellenkantarell/494360791/