June
Wednesday 14 January 2009 photo 1/1
|
Det finns alltid ett starkt ljus som kommer följa efter oss, lysa kraftfullt bakom oss,
på oss, och driva oss framåt.
Framåt i alla livets händelser,
i alla situationer, i sorger,
likgiltighet, i tomhet...i glädje...i skratt och tårar...i saknad, i motvind och medvind.
Och i allt som händer finns mening, som kanske kan var svår att förstå sig på eller se till en början, men lugn...bara lugn...allt visar sig med tiden.
Du har inget att ångra...Du går inte miste om något...Du har inte valt fel väg...För på din väg väntar dig så mycket...mycket..ja mycket.
Allt är enformigt? Allt är som vanligt? Alla tröttnar på allt? Allt blir en trist vardag? Alla väntar på något extra...som vad?
Många överdriver...och tvingar sig att verka lyckliga och nöjda med livet...?
Folk spelar upp en felaktig sida av sig själva, som verkar så glad, men är det så?
Är det så....?
Folk ger upp, men tar nya tag,
Vet inte vad, när, hur, varför?
För vem bryr sig egenligen...vem bryr sig...vem bryr sig Egentligen?
Inte de, inte vi, inte ni, inte hon, inte han, inte jag, inte du...?
Bara alla tänker mest på sig själva, skrämmande...kanske sant...kanske inte...men ändå kanske är det så...ändå?
Dax att inse, dax att tro,
dax att låta livet få mogna och gro.
Dax att acceptera, dax att förstå,
Dax att konstatera att livet så får fortsätta att gå.
Men var vi än vänder oss, vart livet än oss leder, så slocknar aldrig vägen framför oss,
Inget slocknar,
För vi är starka, även när det känns tungt,
Du är stark...För det lyser en stark låga bakom dig...Jag vet att du känner det..jag vet,
För det lyser bakom mig...och lika så för alla...vi följer ljuset...Vi klarar allt.
För det lyser!
på oss, och driva oss framåt.
Framåt i alla livets händelser,
i alla situationer, i sorger,
likgiltighet, i tomhet...i glädje...i skratt och tårar...i saknad, i motvind och medvind.
Och i allt som händer finns mening, som kanske kan var svår att förstå sig på eller se till en början, men lugn...bara lugn...allt visar sig med tiden.
Du har inget att ångra...Du går inte miste om något...Du har inte valt fel väg...För på din väg väntar dig så mycket...mycket..ja mycket.
Allt är enformigt? Allt är som vanligt? Alla tröttnar på allt? Allt blir en trist vardag? Alla väntar på något extra...som vad?
Många överdriver...och tvingar sig att verka lyckliga och nöjda med livet...?
Folk spelar upp en felaktig sida av sig själva, som verkar så glad, men är det så?
Är det så....?
Folk ger upp, men tar nya tag,
Vet inte vad, när, hur, varför?
För vem bryr sig egenligen...vem bryr sig...vem bryr sig Egentligen?
Inte de, inte vi, inte ni, inte hon, inte han, inte jag, inte du...?
Bara alla tänker mest på sig själva, skrämmande...kanske sant...kanske inte...men ändå kanske är det så...ändå?
Dax att inse, dax att tro,
dax att låta livet få mogna och gro.
Dax att acceptera, dax att förstå,
Dax att konstatera att livet så får fortsätta att gå.
Men var vi än vänder oss, vart livet än oss leder, så slocknar aldrig vägen framför oss,
Inget slocknar,
För vi är starka, även när det känns tungt,
Du är stark...För det lyser en stark låga bakom dig...Jag vet att du känner det..jag vet,
För det lyser bakom mig...och lika så för alla...vi följer ljuset...Vi klarar allt.
För det lyser!
Visa toppen
Show footer