Historien om the Mistorys

"Å jag är så glad att du äntligen är här. jag vart så glad när Vlademir berätade att du skulle komma Kal." jag log mot henne gladd att hon redan använde mitt smeknamn.
"jag vill inte vara otrevlig men när du kom in varför stirade du så på mig för?" sa jag med ett undrande uttryck. Layla stirade blygt ner imarken inan hon svarade.
"Jag vart så förvånad när jag såg dig jag trode att det var en gudinna" om vi hade kunat rodna så hade layla varit ilröd i ansiktet nu.
" haha nej jag är ingen gudinna och så vaker är jag inte jag är presis som alla andra" sa jag med ett skrat
" som alla andra fan heller du är ju lika vaker som en gudinna i den dä r kläningen"
" tack Lay" hon lyste upp som en sol när jag kalade henne Lay.
" kan jag fråga en sak? sa hon medans hon titade ner i golvet.
"jag vist kan du det" sa jag med ett lende på lepparna. hon svalde hårt inan hon fråga.
" varför har du den där kläningen och inte byxor ellet kjol den ser utt att vara i från 1830 eller nåt?" Nu slog jag vad om att hon hade varit röd som en tommat om hon hade kunat.
hennes fråga fick mig att börja skrata men när jag såg hennes sårade ansikts uttryk så slutade jag.
" Förlåt Lay men du prikade faktist rät på år talet" sa jag med skratet i halsgropen.
" vad menar du ?" sa hon
" jag födes 1813" sa jag alvarligt den här gången.
" menar du allvar?" hennes ansikts uttryk fick mig att börja skrata igen.
" japp den 18 mars 1813" jag slutade skrata för att svara henne.
" oj då är du 210 år gammal" sa hon med ett roat lende. och vi båda börja skrata. tänka sig jag är 210 år gammal. Vi måste ha skratat i minst 10 min. sen tog vi oss saman.
" kom Kal jag ska visa dig om i skolan. den är hellt fantastisk. eller orkar inte farmor det?" jag rulade bara ögonen åt henne.
" ja det gör jag kom jag vil se hella skolan inan jag blir 300" det fick Lay att börja skrata igen. hon tog min arm och gick utt i koridoren.

Annons

The photo has no tags

August 2011