July
Wednesday 19 December 2007 photo 1/1
|
Vi binds sammans som kinesiska tecken Vi är vatten som vägrar rinna dit marken vill Vi är en trösterik högtidsstund, en pojke med autism i sorlet Vi står stolta i bländande lyktors sken Ingenting av det vi gjort har vi för avsikt att ångra Vi är familjen tröst när vi håller varandras händer på promenad genom en för liten stad Våra ansikten häpnar aldrig, rör aldrig en min av otillräcklighet Vi tar oss friheter eftersom vi blivit lovade friheter Vi rör oss sakralt och värdigt genom en ovärdig tid Vi är inte längre en del av sönderfallet Vi har insett alltings förgänglighet och den skrämmer oss mindre än vår ovärdiga tid Som tunga äpplen är våra hjärtan just nu när de hänger en meter från marken Som tidsinställd tolerans Man kan höra ljudet av en ytterdörr som öppnas Ett minne som tar plats Avstånd har vi kvar inom oss men vi övervinner dem Vi lägger dem bakom oss Det finns en väg ur allt som står still Vi lever med skoningslös perfektion Vi kommer ta oss helskinnade ur det här Vi är varandras tröst Vi är varenda bok du inte visste fanns Vi är ingenting av allt du drömt om men en del av det du får Vi har långt kvar tillsammans
Annons
Visa toppen
Show footer