Sunday 9 March 2014 photo 1/1
|
Hur gör man slut på något fast jag vill inte göra slut på de... pratar då om livet... hatar denna situvation rösterna, tankarna..... men samtidigt älskar jag de för jag har de jag behöver kärlek och vänner men de kan man sorligt nog inte livnära sig ¨på även om jag önskade att man kunde..
de kliar så hemskt i händerna jag vill tillbaka ner i mina beroenden då allt var så mkt bättre... inga känslor som van inget... jag behövde ingen jag gick på ren levnadsinstinkt...
börjar tänka att de var ett hemskt beslut att flytta hit igen de triggade i gång allt alla händelser alla upplevelser. där jag växte upp och vart slagen dagligen nedförklarad till något mindre värt än en kackerlacka. att jag var inget. blåslagen och hade juh bara "lekt" med min bror fast själva verket så var det inte så. jag blev slagen i hemmet, mobbad i skolan, evigt utnyttjad för jag jag var så snäll men helt ärligt många grejer gjorde jag av rädsla. de var lättare att göra de än att lägga benen på ryggen. lika bra att ligga ner och ta i mot. jag vet inte om de är speciellt vettigt att skriva här allt som hände så en del information får ute bli bäst så.
allt jag själv utsatt mig för varför kunde jag bara inte säga nej och gå ifrån... men inte de.. de tog inte förs 7:an jag gav igen och blev hemsk i skolan tog ut all min vrede och hat för skiten som fortsatte hemma.. att ingen att inte en jävlel någonsin såg nått eller ja världen är blind vad mer ska man säga...
jag har så mkt hat och rädsla så jag vet inte vad jag ska göra.... med den... förra utloppet var att skada mig själv men jag lovat att jag inte ska de så jag ger fan men de kliar i fingrarna dagligen de lovar jag... därför blev tatuering min nya drog de gör ont de skapar ärr men ont på ett fyllande av tomrum känslan.
rädslan har varit den övervägde just denna period... jag har inte velat träffa folk legat i sängen hela dagarna klarar inte av att se mig i spegeln klarar inte av ens att se mig själv för jag hatar mig själv...
och magen för första gången varit snäll med mig nu på 3 veckor av smärta och illamående... men kom på att fan jag börjar juh jobbet nu den 11/3 fan fan fan fan fan....
Gillberget vill inte att jag ska söka igen till dom för en vidare sjukskrivning för att de är psyck som ska ha hand om mig men de har inte hört av sig alls och psyck-bedömaren jag hade sa att de skulle gå fort att få en tid så jag kunde bli behandlad men nej då har suttit på nålar varje gång Thomas kollat posten men inte har de kommit något brev...
jag kommer helt enkelt gå in i väggen.. bara av att veta att jag ska tbx dit får mig att känna magen paniken illamåendet stressen ja allt sådant dänninga skoj man kan tänka sig... suck...
så hur jag ska lösa detta de vet jag inte... jag klarar inte av att gå till jobbet samtidigt som jag skär av mig i från verkligheten och vill upphöra existensen vill jag vara en bra fru och ha ett arbete va underbar i mot mina vänner allt bra men kommer jag lyckas... men som jag läst och hört med tanke på mamma har samma diagnos.. så de tar år att komma över hon har kämpat i 4 år och endast fått bort ångesten men ptsd är kvar och psyck-bedömaren jag hade sa att de nog skulle ta flera år för mig att bli "frisk" vad de nu är...
funderar på om jag någonsin varit de... tror nog inte de... frisk är nog bara en definition som ska få oss tro vi är normal.... men jag är inte normal och kommer aldrig bli.
vet att hos några framstår jag som en stark individ. men de är bara rädsla och hat och godhet och hopp som fått mig att stå upp. inte mer inte mindre.
vet även att vissa människor som kommer och tittar in säger villken uppmärksamhets krävande människa urcha vilken bitch som bara vill ha uppmärksamhet... ne de vill jag inte ha detta är min dagbok där jag skriver av mig i bland när de behövs inte mer inte mindre.
Annons
Camera info
Camera NIKON D3000
Focal length 26 mm
Aperture f/5.6
Shutter 1/15 s
ISO 800
Comment the photo
Anonymous
Mon 10 Mar 2014 00:00
Dayviews är typ bäst. För det.
Mymoa
Sun 9 Mar 2014 23:05
vill ge dig kärlek oavset om du mår bra elr dåligt är glad elr ledsen Kim!<3
att vänta på besked är något av det drygaste och mest ångestframkallande jag vet
man får liksom försöka låta bli att vänta if that makes sense!?
att vänta på besked är något av det drygaste och mest ångestframkallande jag vet
man får liksom försöka låta bli att vänta if that makes sense!?
pixelpuff
Sun 9 Mar 2014 21:43
jag tycker bilddagboken är ett jättebra sätt för mig att avreagera mig. Det är inte att söka uppmärksamhet.
Och jag önskar jag hade någit vettigt att säga just nu. Något som tog bort alla smärtor och all ångest. Men jag vet inte vad det skulle vara. I mina ögon är du underbar, du är fantastisk, du är godhjärtad och det är vad som är viktigt. Om jag kunde låna ut mina ögon till dig skulle jag det, bara för att du ska få se hur vacker du är.
Men samtidigt blir jag arg. Inte på dig, men på läkarna. Jag blir så förbannad. Det ska inte behöva vara såhär. Har en människa kontaktat psyk ska det gå snabbt att få behandling. Dumma jävlar. Funkar det inte med jobbet, så tycker jag du ska ringa. Och om du inte orkar själv, får du be mig göra det. Och om du inte orkar be mig, så ge mig bara en hint, så pushar jag dig och peppar dig att ringa, och lovar att inte gå därifrån förrn du ringt.
Jag finns här, även om jag är lite dålig på att visa det ibland. Du har kommit att bli en otroligt viktig person i mitt liv Kim.
Och jag önskar jag hade någit vettigt att säga just nu. Något som tog bort alla smärtor och all ångest. Men jag vet inte vad det skulle vara. I mina ögon är du underbar, du är fantastisk, du är godhjärtad och det är vad som är viktigt. Om jag kunde låna ut mina ögon till dig skulle jag det, bara för att du ska få se hur vacker du är.
Men samtidigt blir jag arg. Inte på dig, men på läkarna. Jag blir så förbannad. Det ska inte behöva vara såhär. Har en människa kontaktat psyk ska det gå snabbt att få behandling. Dumma jävlar. Funkar det inte med jobbet, så tycker jag du ska ringa. Och om du inte orkar själv, får du be mig göra det. Och om du inte orkar be mig, så ge mig bara en hint, så pushar jag dig och peppar dig att ringa, och lovar att inte gå därifrån förrn du ringt.
Jag finns här, även om jag är lite dålig på att visa det ibland. Du har kommit att bli en otroligt viktig person i mitt liv Kim.
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/enemywhitin/517561658/