Balladen om ett Skogsrå av Vinga Där stod en liten flicka, så vacker, men var hon god? Hon var ett sagans skogsrå, en skepnad där hon stod. Hon blickade mot stenen, den största som hon såg, -Tänk kanske Bergakungen, mig nu har i sin håg? Hennes ögon de var mörka, så mörka som en natt, en natt så fylld av trolldom, det gjorde henne matt. Det rörde sig på stigen, vårt skogsrå hon såg dit. Där kom en enkel pojke, blott tjugo och en bit. Hon sjöng en vacker visa, han lyssnade men teg. Han tittade runt om sig, tills hon fram till honom steg. -Så skön du är min flicka, säg vill du med mig gå? -Oh, snälla ta mig med dig, få mig att bättre må! Han tog henne vid handen, men det var hon som valde håll. Han lyssnade andäktigt, hennes sång gick nu i moll. Det brusade från forsen, -Men säg vart ska vi gå? Hon tryckte sig mot honom, -Det ska du veta få. De kom så fram till fallet, och stannade väl där. Han tittade över kanten, -Säg mig, vad gör vi här? Hon tittade på honom, den blicken var av is. Men pojken såg ej det onda, han var enkel, men ej vis. Så hörde han de toner, de vackra från fiol, då täckte molnen himlen, han såg ej mer vår sol. Han lockades mot visan, hon sjöng han gick bredvid. De nådde till musiken, nu ute var hans tid Så lätt som vore det inget, hon till näcken honom gav, hon kastade honom i forsen, som vore det ett hav. Där var vårt lilla skogsrå, så lycklig där hon stod. Ja, Oh! Visst var hon vacker, men inte var hon god.

Annons

The photo has no tags

HerrTelefunken Mon 28 Dec 2009 10:22

what a foxy lady :D

1 comments on this photo

January 2014