Leviatan

Lite om vad jag tyckte om filmen än en regelrätt recension, kan vara spoilers i texten. Jag kommer även att se om filmen igen för att se om jag fick med mig allt från den, så texten lär uppdateras framöver.

Andrej Zvjagintsev har gjort filmen och det är han som även låg bakom "Återkomsten" (som jag själv inte har sett ännu). Här så har han gjort en rätt intressant film om hur "den lilla människan som måste slåss mot stora starka makten". Vi får se hur en familj mot makten får kämpa för sin rätt och ju längre in vi kommer i fighten ju mer illa blir bara det hela. Ungefär lite som Hanekes stora verk, men skillnaden mellan Zvjagintsev och Haneke är att Haneke lyckas kunna göra en film samtidigt som han kan spegla samhällets mörka sidor på oss i publiken. Det blir lite som en slags spänning och vi får ett rejält slag i ansiktet på samma gång när vi ser Hanekes filmer. T.ex det kan vara en tragisk relation mellan ett par, eller en karaktär ska försöka göra något annat än att bara föra kritik mot ett samhälle. Kanske fört in mer humor? Så vi liksom ser att det är en film vi faktiskt ser och inget annat.

Zvjagintsev filmar bara kritik mot samhället och för inte in någon visuell stil till filmen, det enda som kunde märkas av var att karaktärerna drack mycket vodka och att vi kunde se olika referenser till vad som kan vara orsaken till det korrupta samhället A.Z vill säga, men annars var det inte mycket annat mer än så. Han kanske skulle ha filmat en dokumentär om själva händelsen? Eller gjort själva "Leviatan" metaforen mer tydlig? För han vill väl att många som möjligt ska se vad han vill berätta och då bör man som filmskapare kunna bjuda in många grupper än bara de som är intresserade av denna fråga han vill berätta. Så Zvjagintsevs nya film borde ha tagit in mer filmiska medel som kunde låta tråden blir mer jämn, jag är helt övertygad om att det hade gett en mycket bättre film.

"Leviatan" är riktigt bra på det den vill säga, om hur korrupt samhället är i vissa delar av världen och hur människor får kriga för sin rätt. Skådespelarna är riktigt jordnära och jag kände hela tiden sympati för dom i "familjen". Fotot är riktigt grått och stärker upp hela trovärdigheten. Det är en total misär av samhället som berättas, det är som sagt väldigt grått och filmen har hela tiden en deppig aura kring sig.

Summering: Jag vill bli inbjuden när jag ser en film, jag vill hoppa in i en annan värld när jag ser film. "Leviatan" bjuder inte in mig men den fångar mitt intresse kring budskapet.

Annons

The photo has no tags

Camera NIKON D700

Focal length 180 mm

Aperture f/3.5

Shutter 1/800 s

ISO 200

Date

April 2015