Går inte en dag utan att jag tänker på dig...

Inte en dag utan att jag är orolig för att något ska ha gått väldigt snett...

Tror du på Gud?

Det gör jag... jag tror att han planerar och ser till oss.. i kombination med slumpen...

Att du och jag träffades var enbart slumpen... eller kan det varit Gud?

Hur vi gick från att tycka illa om varandra till att hamna i en sluten tillitscirkel som ingen någonsin kunner komma förstå sig på kan man ju fundera över.

Vi var så olika men förstod varandra med bara blicken..

Var det detta Gud ville?

Eller var det bara slumpen...

Varför kommer vi alltid tillbaka till varandra fast vi bestämt att det inte går?

Varför blir jag glad över att höra dig ropa mitt namn utanför mitt fönster om nätterna.. Varför åker du till mig om nätterna bara för att prata? Är det det som kallas ensamhet?

Vem är det som behöver den andra mest?

Är det vänskap eller kärlek?

Är rädslan för ensamheten det som håller oss ihop... eller finns det något mer?

Annons

The photo has no tags

October 2010