Friday 25 July 2008 photo 3/4
|
Nu när jag redan lagt upp dikterna så lägger jag upp mina filosoferingar också =) Hope you'll enjoy it :)
Bara så ni vet:
Jag älskar mig själv och jag älskar mitt liv... Men ändå så mår jag inte alltid så perfekt, en händelse som skedde för några dagar sen bara (förra helgen) ledde till att jag blev väldigt ledsen... Jag tänker inte säga era namn eftersom ni redan vet vilka ni är... Jag tycker om er som personer, men efter att ni gjorde det här... Visst, jag vill inte att ni ska få mer skuldkänslor, men jag kommer ha svårt att vara lika god vän med er efter detta... Jag har kommit över det värsta, men aja... Det blir nog svårt att få samma närhet igen...
I mitt liv händer mycket saker just nu, min familj i Göteborg splittrades... Nu håller samma sak på att hända här.. Min fader och hans nya fru ska skilja sig... Hon har stuckit å lämnat pappa själv med 4 ungar... Jävligt dålig stil i största allmänhet med tanke på att det var för en kille hon träffade 3 veckor innan hon stack... Nu har dom två börjat prata igen, men systern min är väll inte så glad över det, inte jag heller för den delen... Om jag ska vara helt ärlig så hoppas jag att hon inte kom tillbaka hit igen, för jag vill inte se henne...
Min tro till livet minskar mer och mer, även om jag älskar det... Det är så svårt att uppleva saker om man inte finns, även om det har varit frestande att sluta i vissa hårda stunder... Nu har jag bestämt mig dock, min skolgång SKA avklaras, annars kommer jag börja jobba direkt efter grundskolan... Vilken typ av jobb blir det i så fall menar jag? Söker till en IT-linje och en arbetspraktiserande linje... Kommer in på någon vet jag, men IT-linjen e mera lockande och blev därför mitt första val... Måste dock höja mig 50poäng till för att komma in på det (höja mig från Icke Godkänt till Godkänt i 5 ämnen), vilket inte kan vara hur svårt som helst med tanke på att jag lyckades sänka mig 125 poäng på 2 terminer så...
Poesi föresten... Älskar poesi, en fin dikt kan få hela världen att domna bort och hamna i trans... Skriver rätt mycket dikter själv ibland... Har några uppskrivna här, men dom flesta behåller jag för mig själv... Det känns som att folk inte behöver få reda på dikter jag skrivit när jag var som mest plågad av samvete och tragedi... Men några handlar om kärlkskval och är uppskrivna här... Men inte heller alla dom är uppskrivna, då jag inte vill lägga upp min förra flickväns fulla namn på en internet sida, det är inte så säkert och dessutom så kan förhållanden ta slut.. Vilket detta även gjorde...
Nu när jag ändå pratade om det kan jag lika gärna publicera en kort dikt jag skrivit
Mitt hjärta brister som du ser. Jag orkar inte detta mer.
Kärlek leder till en massa problem. Vad fan är det för jävla system?
Jag är en egen individ, med en tjej som sitter brevid.
Sitter där och pussas och kramas. Sen trampar jag på lite glad.
Smärtan kommer och bloder flödar. Tror knappast att glaset dödar.
Det sitter där... Även om jag är kär.
Tar inte hänsyn till nån. Jag får Satans den den är sån.
Tjejentål ej att se såret. Iväg till sjukhus åker paret.
Väl där borta allt genast löser sig och han säger: "Jag kommer alltid älska dig."
Hoppas ingen skäms för sina åsikter föresten... På tal om åsikter föresten, folk som är med i Afa, ni säger att ni inte tycker om folk med fördomar, men vad är det ni har mot dom som ni säger har "fel åsikter"... Låt folk vara anti-semitistiska om dom vill... Sålänge dom inte skadar folk för sina åsikter och gör dom det så ingrip vid situationen, eller låt rättssystemet sköta allt.. Jag förstår däremot hur ni tänker, men om ni filosoferar lite om era egna åsikter så märker ni att ni har fördomar och enligt era åsikter och det ni säger att ni står för... Så hatar ni alltså er själva? Ni som har denna typen av åsikter får gärna skriva till mig, för jag vill veta hur ni tänker...
Nästan punkt... Jaa, vad kan vi skriva om då då? Människovärdet är något jag pratat lite om, men jag vill påpeka en sak, alla människor är lika mycket värda. Oavsett åsikter, hudfärg, ursprung, handikapp och personlighet... Även om jag inte förstår många typer av personligheter så brukar jag säga: "Jag litar på folk, tills dom gör något som ger mig en andledning att låta bli." Med andra ord, ge alla en chans, under den så kallade ytan kanske det finns en människa som är lik dig, även om du är homosexuell och den andra homofob... Det är sånt som kan hindra fördomar, att möta en människa som är trevlig och av den typ man påstår att man "hatar".
Vill också påpeka att jag älskar mitt land, även om jag inte alltid är så glad på alla människor som bor här så älskar jag det... Jag vet inte varför, det är nog för att jag känner mig så hemma här... Däremot tycker jag att det är synd att ungdomskulturen (Jag vet att jag tillhör den) börjar spåra ur, 10 åringar som kedjeröker känns lite onödigt... Jag kan inte säga att jag har varit en ängel, men asså... Tillochmed jag har mina gränser, tror jag... Tyvärr så är dom gränserna så höga att jag inte funnit dom än, men jag försöker inte så mycket heller... Har nog tänjt på dom en hel del i mitt liv...
Nu sitter jag och lyssnar på ett band som heter Hiroshima, det är en punkband... Deras texter är underbara, men dock hemska... Den jag lyssnar på nu handlar om att det är en kille som har fått stryk när han var liten och när han blir vuxen så tillämpar han samma metod mot sina barn, förmodligen vet han inte om något annat sätt att uppfostra dom även om det inte framgår i låten... Det är synd att sånt fortfarande händer, min fader försökte uppfostra mig på det sättet... Men det gick väll inget vidare bra, resulterade i mycket... Min skolgång är delvis på grund av att jag började tänka på att man kunde skolka för att slåss istället... Det är därför jag tror som jag tror om texten, nu är jag en mer harmonisk människa men jag var nära att få Helvettet att bryta lös ett tag när jag bråkade med min faders fru... Men det räddades genom att jag flyttade hem till min farmor och farfar i en månad... Sen nu bor hon inte kvar heller så jag har ingen möjlighet att bråka med henne... Jag klarar inte av att umgås med en människa som flippar ut p.g.a att jag är hemma bara...
Jag saknar Göteborg ganska mycket nu, även om jag har slagit mig ner här på riktigt nu... Det känns fortfarande som att halva mitt liv saknas, även om jag har programerat om mitt sinne... Det är skumt att grundskolan ska sluta här uppe, jag hade inte tänkt flytta hit igen efter det som hände mellan min far och mig första gången jag bodde här... Dock så har det löst sig ganska bra ändå... Längtar till sommarlovet och längtar efter mina betyg, men samtidigt så hade jag velat ha en månad till att fixa mina uppgifter...
Jag har nu slutat snusa efter 2,5 år eller nånting... Var riktigt jobbigt ett tag, kanske inte har slutat enligt vissa, har tagit 4 prillor på över 4 veckor så jag tycker inte det är så farligt längre...
Föresten har jag hittat meningen med livet, det handlar om att göra såpass mycket att när man dör känner man sig lycklig och inte som att man har missat massor i livet... Har man gjort allt man vill ha gjort så har man lyckats, man kan säga att då har man vunnit döden... Om man däremot har gjort allt man vill göra och ändå inte är lycklig har man missat något, då bör man söka, utforska och finna det som saknas... Kanske är det någonting man glömt, eller så ångrar man många av dom sakerna man gjort och inte hinner ställa saker till rätta innan man lägger sig i sin "eviga vila" eller vad man ska kalla det...
Är inte så religös längre så, jag kände att jag inte fick ut något av det men kanske jag inte lyssnade så noga efter svar på mina böner... Däremot så avundas jag dom som har sin tro att lita på, ni som tror kan gärna skriva till mig också.. Oavsett religon så skulle jag vilja veta vad som fått er att tro, för jag skulle vilja kunna lyssna och lära att älska någon gud eller livsstil... Man kan även kalla en livsstil som tillexempel ständig träning är en religon då det kan ta upp väldigt mycket tid... Min moder är på den linjen, hon tränar 10 pass i veckan säger hon själv...
Som avslutning denna gång så skulle jag vilja säga till er att kärleken är viktig, blunda inte för eran kärlek... För gör ni det så kommer ni en dag ångra det, att någon är bland det bästa som finns här i livet, så gå inte misste om chansen så som jag många ggr gjort... Det var allt för idag... Lev väl och ha en god natts sömn, varje natt...
The free will of men:
All humans has got a choise about everything. Even though this people don't take it serious, every man and woman can choose if they're going to eat that, if they're going to start smoking. Sometimes there's something called presure intoxicating our minds and fear. These things are changing the ways of the mind. They sometimes cause us to run, sometimes to drink. Who knows what might happen if we let our body get poisoned? We might be unable to resist, at least that's what they say. But there's always a choise, people blaming an event on stuff like: "I was drunk." it isn't OK because you were intoxicated, isn't that right? It's a reason but it's not an excuse. You can choose to trust or not, this is a thing many people are having problems with. My filosophy about this is: "I trust every human being untill they've prooven themselves untrustworthy." I felt that was the best choise for me.
Some choises we are making ain't only affecting us self, but other human beings to. Like Bushs' choise about attacking Irac, it affected a lot of civilian unprepared people. Immagine that one day you wake up and notice that there's a fucking A-bomb in the air above you? What possibly can be done by then? It's strange how the mind of politicians work. I would never have been able to give two words to get millions of people to die and more to get hurt and many people loosing their parents and with that, loosing their future? Very nice done Mr. President... Stupid fuck I'd say... But that was his choise...
Some choises may get unexpected consecvenses. Like my choise of girlfriend, it made me loose a friend. Whoom I still miss time to time, I didn't think that woudl be the reaction. The choise is made and I wouldn't go back to that day and choose something else to see what might have happened then. I'm so happy that I've got her and I don't ever want to loose her. If someone forces you to choose between friendship or love, that person might not be worth it? I know what you who reads this might be thinking, I'm talking about a boy friend and my girlfriend and nothing else.
Respect to other people might change what we choose in fact, we might let them deside for us. Sometimes we have to lissen to someone if you're to be happy or if you want to have a home. But that's not respect, that's parenting... Respect might change what we think about a person or weather we're to give them a second chance or not, in other words we might choose to trust them..
I say it's strange that the words "free will" might change the world this much. There are many choises that I'd like to make better. Like fighting with my mother and so on, but I can't.. So sometimes we might just accept that we've got a problem and try to do something about it. There are lots of people who say that realising that there's a problem is half way to solving it and I say, those people do say the truth for me!
Vänskap:
Vad innebär vänskap egentligen? Är det att kunna lita på varandra eller är det att känna till den andres gränser? Att kunna prata utan att någon blir arg? Att låta bli att vända sin rygg? Jag har förlorat några av mina närmaste vänner när jag flyttade till Örebro. Jag skaffade nya, inte för att ersätta. Utan för att jag inte klarar av att vara ensam. Efter detta har jag blivit lämnad av två. Så onödigt komplicerat allt kan vara.
Sviken, klarar inte lögnerna, känner sig dissad. Det är anledningarna jag fått, det kanske känns så. Jag tvingar er inte att prata med mig igen, men jag förstår inte varför du inte ska svara när jag pratar med mig. Du ringde till mig och sa att du inte ville vara arg på mig längre, efter det har du sagt få ord till mig.. Dom var: "Nu förstörde du tystnaden." Du påstog att vi hade en fungerande vänskap.. Hur kan du kalla det för något sådant när du inte ens säger ett ord till mig, du svarar inte på mina frågor, tilltal eller vädjanden. Dig har jag i alla fall försökt prata med.
Du andra, dig vill jag men vågar inte prata med. Du säger att alla mina ord är lögner och att jag spelar ett spel. Jag känner inte själv till något jävla spel. Jag är ledsen att jag förlorat er, men jag kan ju inge göra om en inte pratar och den andra säger att jag bara ljuger. Vad säger man till någon som tror att allt är bra? Ännu värre, vad säger man till någon som gett upp hoppet om vänskap? Du säger att du är ledsen för att du "saknar", men att du inte vågar prata. Vad skulle det göra för nytta att prata? Allt jag säger är väll lögner ändå? Eller är det bara vad du inbillar dig, det handlar snarare om att jag är för ärlig i stunden. Sakerna jag kände ändrades, kan du styra vad du känner? Det kan i alla fall inte jag. Jag förstår inte att du kan tro att jag kan ändra allt som hänt, varför inte bara börja om? Jag har aldrig sagt att jag inte ville vara din vän, men du har gjort det mot mig två gånger. Kan du se en anledning till att jag inte vågar prata?
Du påstår att jag inte är värd nånting, är det verkligen vad du känner. Eller intalar du dig själv det för att det ska vara lättare att glömma? Om du prata med folk, hur många tror du tycker att allt jag gör är ljuger? Jag känner bara till en sådan människa och det är du. Jag är ledsen att du har svårt att lita på folk. Du är värd bättre än så. Men du, tänk efter? Hur många gånger tror du jag ljugit för dig? Tänk efter vad du verkligen känner, inte det ytliga som du visar. Om det säger samma sak så har det gift som kallas rädsla spridit sig för långt in i ditt medvetande och ingen kan längre hjälpa dig. Hur många gånger har du inte pratat med mig om saker du tyckt varit jobiga? Om jag nu hade spelat detta "spel" för att bara såra dig, hade jag inte spridit ut dom då? Eller vad tror du själv?
Det finns många sätt att få en människa ledsen och för mig är det väldigt jobbigt när en vän lämnar mig. Varje gång jag tänker eller ser någon av er blir jag ledsen, ni kanske inte har märkt det. Men så är det tyvärr, jag vill bara gå iväg och gråta. Men jag kan inte, för jag orkar inte med medlidande i de stunder jag är ledsen. Ge mig vänskaplig kärlek och jag kommer fortsätta vara glad. När jag är nära er så ger jag bara sken av glädje, men så är det inte.
När jag läste dina bloggar så skrev jag själv och jag grät oavbrutet i flera timmar, är det ett spel det också? Du vet hur svårt jag har att gråta, jag är ledsen. Men jag tyckte om dig, problemet var att du inte ville ha mig när jag ville ha dig. Thought shit, eller vad kan jag säga? Inte bara för dig, jag var ledsen också. Det är jag fortfarande ibland, men jag kommer inte försöka igen på väldigt länge. Även jag har sår som är orsakade av dig och mig.
Du, jag blev ihop med din syster på grund av kärlek. Jag vet om att du har sagt att du inte är arg på mig utan henne, men om du är arg på henne. Vad är du då på mig? Hur ska jag kunna försöka reparera våran relation om du inte säger ett ord till mig? Det går inte, eller vad tror du? På fullaste allvar, kallar du mig fortfarande vän? Eller är jag bara luft? Du har sagt fyra ord till mig sen du ringde mig efter jag varit i Danmark. Du ville inte ha vänskap? För i så fall hade du inte slutat prata med mig efter det, eller? Vad är vänskap i dina ögon? Att veta namnet på varandra men inte säga ett ord? Eller ens ge en blick?
Jag älskade er båda som vänner, men ni ville inte ha mig. Ni anar inte hur ledsen jag har varit och ni vill nog inte heller förstå. För att skydda er själva eller något sånt? Inte vet jag, hoppas jag finner någon lösning någon dag. För jag ser inte er kämpa för det.
Då sätter väl jag mig och filosoferar igen:
läser mina bloggar säkert har märkt... Jag hade det lite jobbigt och nu får man väll börja jobba på nikotin intaget kanske... Snusa och röka blir dyrt i längden... Men men, jag ska börja jobba nu på måndag så det ska väll bli roligt =) 47 i timmen bara är dock inte övertygande med tanke på att jag hade 74 förra året, men det är väll värt det så man har lite pengar senare under lovet... Jag är dock inte helt säker på vad det är jag ska göra eller hur jag ska dit, men det löser sig i slutändan ska vi nog se.. Det brukar det ändå göra i mitt liv.. Jag sitter hemma hos en av mina närmaste vänner Tim, han är en underbart bra kompis och vi har mycket gemensamt och det blir mer med varje vecka.. Gymnasie skolan jag sökt till lär jag komma in på med... 110 poäng intagning och jag hade 160 så =)
Aja, nikotin... Egentligen vem kom på en sån dum idé? Det är lagligt och något av det mest beroendeframkallande som finns.. Men kan dock inte klaga eftersom jag nytjar det själv.. Men! Varför börjar man egentligen? Joo, för mig iallafall var det att man var "cool" nånstans för några år sen och så fick man ju också den där sköna nikkokicken, den är underbar.. Slappnar av i hela kroppen så jävla skönt, men ändå lite onödigt då man egentligen skadar sin kropp.. Men som jag brukar säga när folk säger att jag dör i förtid: "Vad bra, då slipper jag bli gammal!" vilket i och för sig är sant då... Men vem vet hur jag tänker en dag om 50 år när jag kvävs långsamt för att mina lungor inte fungerar? Men det får vara en börda som kommer den dagen det gör..
I mina tidigare bloggar har jag väll gått igenom den största delen av dom sakerna som jag tänker på här i värdlen, men ändå så fortsätter det komma upp nya saker hela tiden... Jag diskuterade med en kompis för några dagar sen som hade en intressant teori... Asbergers eller hur det nu stavas är en personlighet, vilket är något som är väldigt smart sagt då man inte riktigt kan sätta fingret på vad denna såkallade skada gör... Många personer med detta "syndrom" blir interlektuella och mer vuxna än sin omgivning (har jag hört i alla fall) vilket inte är en skada utan snarare en begåvning, å andra sidan så har jag också hört att den sociala kompetensen dras ner och man kan snöa in sig på en viss sak och bara den saker t.ex. matematik.. Jag tycker att det verkar som ett jobbigt sätt att spendera sina dagar med, att plugga om en och samma sak hela tiden... Men det är ju vad jag tycker som knappt har öppnat en läxbok i hela mitt liv...
Nu så ska jag då börja på gymnasiet efter sommarlovet, det är spännande men egentligen inte så lockande... Känns som att detta är ännu ett stadium av förberedelser innan man kan plugga vidare eller gå ut i arbetslivet... Men man får väll vara glad att jag inte hamnade helt snett när jag flyttade upp hit... Det fanns två möjligheter och jag ser ut att ha valt den bästa, eller i alla fall hederligaste och jag har ingen aning om vad jag hade gjort i ett kriminellt liv...
Vi bor långt upp på Jordklotet i Örebro egentligen, solen har nu inte gått ner på 3 dygn... Även om den inte stått för fullt uppe på himmlen hela tiden så har det varit skönt att slippa det bittra vintermörkret även om det har en tjusning i sig... Värmen däremot börjar bli påfrestande, har man mer än ett par underkläder på sig så svettas man till gränsen av uttorkning och klarar sig enbart om man dricker minst 512 liter av nånting om dan känns det som i alla fall men så är självklart inte fallet, men man måste dricka mer än vanligt för att kroppen ska orka med... Ibland glömmer jag lite bort att dricka mycket och då börjar allt snurra, det är lite roligt men det är då man vet att kroppen inte mår så bra av det...
Under tiden jag har skrivit detta så har jag suttit och stört mig på reklamen som är överallt på denna sida och överallt annars också... Tiden folk lägger ner på att göra reklam och att köra upp sin reklam framför näsan på folk kan helt enkelt inte vara värt det... Asså, jag menar... Hur många känner inte till vad Coca Cola och Mer är? Desvärre håller dom fortfarande på och ättrar med sina gammla tråkiga reklamer och det finns endast ett företag som lyckas med sina reklamer och det är ICA, för dom för in lite komik i sina reklamsnuttar och har dom som en förljetång... När man ser på TV har man reklam en gång varje kvart så att ett programm man kunde ha sett på 20 minuter tar 30 och en film på 1h 30min tar 2h och så vidare... Det finns ingen som vill se reklamen och det finns få som lockas av den.. Det är dyrt att publisera sin reklam och ändå gör folk det... Om dom hade delat ut 100 000 flygblad så hade det haft större effekt än den reklamen dom har på TV idag... Enda vettiga andledningen till att dom har reklam på TV är att man kan få kolla på bra programm som TV kanalerna måste betala för att publicera på en öppen TV kanal, det är här TV lisenser kommer in i bilden... När dom drar in pengar på reklam och dylikt så ska dom ändå ha TV lisens för att du ska betala för att få kolla på programmen dom tjänar pengar på att sända eftersom många kollar på dom och under den tiden får dom in väldigt mycket pengar på reklam... Varför ska dom då ha denna dumma lisens för att få mer pengar? Det känns onödigt och ett slöseri med folks tid och pengar... Jag kan förstå att dom tar pengar för en digitalbox då man får ut "mer" av sin TV, eftersom den står igång längre eftersom man har fler kanaler och en ökad chans till att det är något bra och därför sitter man mer där och gör mindre annat... Vilket är jättebra för våran hälsa det med, vi låter bli att röra på oss och bänkar oss framför TV:n med ett sexpack öl och en massa chips.. Tummen upp för alla som vill bli feta.. Men jag kan väll inte heller klaga så mycket då jag spenderar mycket tid vid min dator, eftersom jag inte längre bor i stan så kan jag inte lika lätt träffa folk då dom inte bor i närheten av mig...
Då kör vi på det som nästa punkt.. Fördelen dock med att bo på landet är att man får närmare kontakt med sina grannar och om någonting händer så finns det alltid någonstans att ta vägen för natten.. Nackdelarna är betydligt fler tycker jag i alla fall.. Jag är en statsmänniska som tycker om att ha mina vänner, affärer och skolan nära mig, den möjligheten är inget man får av att bo på landet och kan inte kompenseras av att det inte finns så mycket bilar och blir mindre buller eftersom jag inte skadats av det tidigare..
Däremot så är det mycket lättare att komma undan med att t.ex. ha en råtrimmad moppe eftersom det inte finns några poliser här. vilket också ökar risken att brandkåren inte hinner hit innan ditt hus brunnit ner eftersom brandkåren också är lokaliserad i stan som ligger 2 mil härifrån vilket återigen ger genomsnitt 10 av 10 i betyg på drygheten med att bo på landet i vissa lägen... Om man känner någon dag att jag har väldigt tråkigt och en grannvänner har rest iväg så måste jag få min pappa att sjutsa mig dit jag ska vilket inte alltid är så lätt, då bensinen blir dyrare kostar det mycket att åka bil... Där hittade jag någotmer jag kan klaga på.. Miljöproblem...
Bensinpriserna stiger högre och högre och motorsportsbranchen blomstrar.. Folk har påstått vid ett flertal tillfällen att bensinen håller på att ta slut, att ozonskiktet inte kommer kunna skydda oss länge till och vi får sämre och sämsre luft.. Elbilar och etanolbilar kommer mer och mer och tappra försök att rädda naturen genom att sopsortera ger möjlighet till mer utsläpp då dom måste skicka ut fler olika bilar eftersom vi har sorterat och dom inte kan slänga allt på ett ställe... Det är ju bara för toppen.. Folk som klagar på att träden tar slut p.g.a att vi gör för mycket papper och inte sorterar så vi får en chans att släppa ut mer koldioxid från olika fraktfordon och återskapande maskiner... Vi har 75% mer träd nu än för 20 år sen om jag inte minns fel, men siffran har stigit ett hel del.. Vi planterar nya träd för att göra papper av och visst, vissa delar av regnskogen huggs ner... Men ändå har vi fler träd.. Konstigt tycker jag.. Det finns en enda sak som man tjänar på att återvinna är burkar av aluminium allt annat går det åt mindre energi till att skapa nytt än att bryta ner och göra om igen... Återvinning är inte något jag tycker om men det är bra att folk har en god vilja... Om vi skulle kunna dra ner på bilåkningen och spårvagnstraffikera hela världen eller återgå till vikingatiden så skulle jag bli som mest nöjd av allt...
Nånting jag däremot tycker om är EMUs idé om en gemensam valuta så att vi kan handla för våra pengar överallt och slippa förlora pengar på att växla två gånger varje gång vi ska någonstans, även om många idag har kreditkort så är det en förbättring... Dels för ekomomin i ostadiga länder och dels för handel mellan länderna som blir lättare att räkna när man använder samma valuta.. Men jag tycker dock inte att detta verkar som någon form av problem så den punkten kanske jag borde lämnat ute men det gjorde jag inte...
Men nu orkar jag inte sitta här mer men jag kommer förmodligen skriva igen någon annan dag, kanske till och med på någon annan plats...
I mitt liv händer mycket saker just nu, min familj i Göteborg splittrades... Nu håller samma sak på att hända här.. Min fader och hans nya fru ska skilja sig... Hon har stuckit å lämnat pappa själv med 4 ungar... Jävligt dålig stil i största allmänhet med tanke på att det var för en kille hon träffade 3 veckor innan hon stack... Nu har dom två börjat prata igen, men systern min är väll inte så glad över det, inte jag heller för den delen... Om jag ska vara helt ärlig så hoppas jag att hon inte kom tillbaka hit igen, för jag vill inte se henne...
Min tro till livet minskar mer och mer, även om jag älskar det... Det är så svårt att uppleva saker om man inte finns, även om det har varit frestande att sluta i vissa hårda stunder... Nu har jag bestämt mig dock, min skolgång SKA avklaras, annars kommer jag börja jobba direkt efter grundskolan... Vilken typ av jobb blir det i så fall menar jag? Söker till en IT-linje och en arbetspraktiserande linje... Kommer in på någon vet jag, men IT-linjen e mera lockande och blev därför mitt första val... Måste dock höja mig 50poäng till för att komma in på det (höja mig från Icke Godkänt till Godkänt i 5 ämnen), vilket inte kan vara hur svårt som helst med tanke på att jag lyckades sänka mig 125 poäng på 2 terminer så...
Poesi föresten... Älskar poesi, en fin dikt kan få hela världen att domna bort och hamna i trans... Skriver rätt mycket dikter själv ibland... Har några uppskrivna här, men dom flesta behåller jag för mig själv... Det känns som att folk inte behöver få reda på dikter jag skrivit när jag var som mest plågad av samvete och tragedi... Men några handlar om kärlkskval och är uppskrivna här... Men inte heller alla dom är uppskrivna, då jag inte vill lägga upp min förra flickväns fulla namn på en internet sida, det är inte så säkert och dessutom så kan förhållanden ta slut.. Vilket detta även gjorde...
Nu när jag ändå pratade om det kan jag lika gärna publicera en kort dikt jag skrivit
Mitt hjärta brister som du ser. Jag orkar inte detta mer.
Kärlek leder till en massa problem. Vad fan är det för jävla system?
Jag är en egen individ, med en tjej som sitter brevid.
Sitter där och pussas och kramas. Sen trampar jag på lite glad.
Smärtan kommer och bloder flödar. Tror knappast att glaset dödar.
Det sitter där... Även om jag är kär.
Tar inte hänsyn till nån. Jag får Satans den den är sån.
Tjejentål ej att se såret. Iväg till sjukhus åker paret.
Väl där borta allt genast löser sig och han säger: "Jag kommer alltid älska dig."
Hoppas ingen skäms för sina åsikter föresten... På tal om åsikter föresten, folk som är med i Afa, ni säger att ni inte tycker om folk med fördomar, men vad är det ni har mot dom som ni säger har "fel åsikter"... Låt folk vara anti-semitistiska om dom vill... Sålänge dom inte skadar folk för sina åsikter och gör dom det så ingrip vid situationen, eller låt rättssystemet sköta allt.. Jag förstår däremot hur ni tänker, men om ni filosoferar lite om era egna åsikter så märker ni att ni har fördomar och enligt era åsikter och det ni säger att ni står för... Så hatar ni alltså er själva? Ni som har denna typen av åsikter får gärna skriva till mig, för jag vill veta hur ni tänker...
Nästan punkt... Jaa, vad kan vi skriva om då då? Människovärdet är något jag pratat lite om, men jag vill påpeka en sak, alla människor är lika mycket värda. Oavsett åsikter, hudfärg, ursprung, handikapp och personlighet... Även om jag inte förstår många typer av personligheter så brukar jag säga: "Jag litar på folk, tills dom gör något som ger mig en andledning att låta bli." Med andra ord, ge alla en chans, under den så kallade ytan kanske det finns en människa som är lik dig, även om du är homosexuell och den andra homofob... Det är sånt som kan hindra fördomar, att möta en människa som är trevlig och av den typ man påstår att man "hatar".
Vill också påpeka att jag älskar mitt land, även om jag inte alltid är så glad på alla människor som bor här så älskar jag det... Jag vet inte varför, det är nog för att jag känner mig så hemma här... Däremot tycker jag att det är synd att ungdomskulturen (Jag vet att jag tillhör den) börjar spåra ur, 10 åringar som kedjeröker känns lite onödigt... Jag kan inte säga att jag har varit en ängel, men asså... Tillochmed jag har mina gränser, tror jag... Tyvärr så är dom gränserna så höga att jag inte funnit dom än, men jag försöker inte så mycket heller... Har nog tänjt på dom en hel del i mitt liv...
Nu sitter jag och lyssnar på ett band som heter Hiroshima, det är en punkband... Deras texter är underbara, men dock hemska... Den jag lyssnar på nu handlar om att det är en kille som har fått stryk när han var liten och när han blir vuxen så tillämpar han samma metod mot sina barn, förmodligen vet han inte om något annat sätt att uppfostra dom även om det inte framgår i låten... Det är synd att sånt fortfarande händer, min fader försökte uppfostra mig på det sättet... Men det gick väll inget vidare bra, resulterade i mycket... Min skolgång är delvis på grund av att jag började tänka på att man kunde skolka för att slåss istället... Det är därför jag tror som jag tror om texten, nu är jag en mer harmonisk människa men jag var nära att få Helvettet att bryta lös ett tag när jag bråkade med min faders fru... Men det räddades genom att jag flyttade hem till min farmor och farfar i en månad... Sen nu bor hon inte kvar heller så jag har ingen möjlighet att bråka med henne... Jag klarar inte av att umgås med en människa som flippar ut p.g.a att jag är hemma bara...
Jag saknar Göteborg ganska mycket nu, även om jag har slagit mig ner här på riktigt nu... Det känns fortfarande som att halva mitt liv saknas, även om jag har programerat om mitt sinne... Det är skumt att grundskolan ska sluta här uppe, jag hade inte tänkt flytta hit igen efter det som hände mellan min far och mig första gången jag bodde här... Dock så har det löst sig ganska bra ändå... Längtar till sommarlovet och längtar efter mina betyg, men samtidigt så hade jag velat ha en månad till att fixa mina uppgifter...
Jag har nu slutat snusa efter 2,5 år eller nånting... Var riktigt jobbigt ett tag, kanske inte har slutat enligt vissa, har tagit 4 prillor på över 4 veckor så jag tycker inte det är så farligt längre...
Föresten har jag hittat meningen med livet, det handlar om att göra såpass mycket att när man dör känner man sig lycklig och inte som att man har missat massor i livet... Har man gjort allt man vill ha gjort så har man lyckats, man kan säga att då har man vunnit döden... Om man däremot har gjort allt man vill göra och ändå inte är lycklig har man missat något, då bör man söka, utforska och finna det som saknas... Kanske är det någonting man glömt, eller så ångrar man många av dom sakerna man gjort och inte hinner ställa saker till rätta innan man lägger sig i sin "eviga vila" eller vad man ska kalla det...
Är inte så religös längre så, jag kände att jag inte fick ut något av det men kanske jag inte lyssnade så noga efter svar på mina böner... Däremot så avundas jag dom som har sin tro att lita på, ni som tror kan gärna skriva till mig också.. Oavsett religon så skulle jag vilja veta vad som fått er att tro, för jag skulle vilja kunna lyssna och lära att älska någon gud eller livsstil... Man kan även kalla en livsstil som tillexempel ständig träning är en religon då det kan ta upp väldigt mycket tid... Min moder är på den linjen, hon tränar 10 pass i veckan säger hon själv...
Som avslutning denna gång så skulle jag vilja säga till er att kärleken är viktig, blunda inte för eran kärlek... För gör ni det så kommer ni en dag ångra det, att någon är bland det bästa som finns här i livet, så gå inte misste om chansen så som jag många ggr gjort... Det var allt för idag... Lev väl och ha en god natts sömn, varje natt...
Some choises we are making ain't only affecting us self, but other human beings to. Like Bushs' choise about attacking Irac, it affected a lot of civilian unprepared people. Immagine that one day you wake up and notice that there's a fucking A-bomb in the air above you? What possibly can be done by then? It's strange how the mind of politicians work. I would never have been able to give two words to get millions of people to die and more to get hurt and many people loosing their parents and with that, loosing their future? Very nice done Mr. President... Stupid fuck I'd say... But that was his choise...
Some choises may get unexpected consecvenses. Like my choise of girlfriend, it made me loose a friend. Whoom I still miss time to time, I didn't think that woudl be the reaction. The choise is made and I wouldn't go back to that day and choose something else to see what might have happened then. I'm so happy that I've got her and I don't ever want to loose her. If someone forces you to choose between friendship or love, that person might not be worth it? I know what you who reads this might be thinking, I'm talking about a boy friend and my girlfriend and nothing else.
Respect to other people might change what we choose in fact, we might let them deside for us. Sometimes we have to lissen to someone if you're to be happy or if you want to have a home. But that's not respect, that's parenting... Respect might change what we think about a person or weather we're to give them a second chance or not, in other words we might choose to trust them..
I say it's strange that the words "free will" might change the world this much. There are many choises that I'd like to make better. Like fighting with my mother and so on, but I can't.. So sometimes we might just accept that we've got a problem and try to do something about it. There are lots of people who say that realising that there's a problem is half way to solving it and I say, those people do say the truth for me!
Sviken, klarar inte lögnerna, känner sig dissad. Det är anledningarna jag fått, det kanske känns så. Jag tvingar er inte att prata med mig igen, men jag förstår inte varför du inte ska svara när jag pratar med mig. Du ringde till mig och sa att du inte ville vara arg på mig längre, efter det har du sagt få ord till mig.. Dom var: "Nu förstörde du tystnaden." Du påstog att vi hade en fungerande vänskap.. Hur kan du kalla det för något sådant när du inte ens säger ett ord till mig, du svarar inte på mina frågor, tilltal eller vädjanden. Dig har jag i alla fall försökt prata med.
Du andra, dig vill jag men vågar inte prata med. Du säger att alla mina ord är lögner och att jag spelar ett spel. Jag känner inte själv till något jävla spel. Jag är ledsen att jag förlorat er, men jag kan ju inge göra om en inte pratar och den andra säger att jag bara ljuger. Vad säger man till någon som tror att allt är bra? Ännu värre, vad säger man till någon som gett upp hoppet om vänskap? Du säger att du är ledsen för att du "saknar", men att du inte vågar prata. Vad skulle det göra för nytta att prata? Allt jag säger är väll lögner ändå? Eller är det bara vad du inbillar dig, det handlar snarare om att jag är för ärlig i stunden. Sakerna jag kände ändrades, kan du styra vad du känner? Det kan i alla fall inte jag. Jag förstår inte att du kan tro att jag kan ändra allt som hänt, varför inte bara börja om? Jag har aldrig sagt att jag inte ville vara din vän, men du har gjort det mot mig två gånger. Kan du se en anledning till att jag inte vågar prata?
Du påstår att jag inte är värd nånting, är det verkligen vad du känner. Eller intalar du dig själv det för att det ska vara lättare att glömma? Om du prata med folk, hur många tror du tycker att allt jag gör är ljuger? Jag känner bara till en sådan människa och det är du. Jag är ledsen att du har svårt att lita på folk. Du är värd bättre än så. Men du, tänk efter? Hur många gånger tror du jag ljugit för dig? Tänk efter vad du verkligen känner, inte det ytliga som du visar. Om det säger samma sak så har det gift som kallas rädsla spridit sig för långt in i ditt medvetande och ingen kan längre hjälpa dig. Hur många gånger har du inte pratat med mig om saker du tyckt varit jobiga? Om jag nu hade spelat detta "spel" för att bara såra dig, hade jag inte spridit ut dom då? Eller vad tror du själv?
Det finns många sätt att få en människa ledsen och för mig är det väldigt jobbigt när en vän lämnar mig. Varje gång jag tänker eller ser någon av er blir jag ledsen, ni kanske inte har märkt det. Men så är det tyvärr, jag vill bara gå iväg och gråta. Men jag kan inte, för jag orkar inte med medlidande i de stunder jag är ledsen. Ge mig vänskaplig kärlek och jag kommer fortsätta vara glad. När jag är nära er så ger jag bara sken av glädje, men så är det inte.
När jag läste dina bloggar så skrev jag själv och jag grät oavbrutet i flera timmar, är det ett spel det också? Du vet hur svårt jag har att gråta, jag är ledsen. Men jag tyckte om dig, problemet var att du inte ville ha mig när jag ville ha dig. Thought shit, eller vad kan jag säga? Inte bara för dig, jag var ledsen också. Det är jag fortfarande ibland, men jag kommer inte försöka igen på väldigt länge. Även jag har sår som är orsakade av dig och mig.
Du, jag blev ihop med din syster på grund av kärlek. Jag vet om att du har sagt att du inte är arg på mig utan henne, men om du är arg på henne. Vad är du då på mig? Hur ska jag kunna försöka reparera våran relation om du inte säger ett ord till mig? Det går inte, eller vad tror du? På fullaste allvar, kallar du mig fortfarande vän? Eller är jag bara luft? Du har sagt fyra ord till mig sen du ringde mig efter jag varit i Danmark. Du ville inte ha vänskap? För i så fall hade du inte slutat prata med mig efter det, eller? Vad är vänskap i dina ögon? Att veta namnet på varandra men inte säga ett ord? Eller ens ge en blick?
Jag älskade er båda som vänner, men ni ville inte ha mig. Ni anar inte hur ledsen jag har varit och ni vill nog inte heller förstå. För att skydda er själva eller något sånt? Inte vet jag, hoppas jag finner någon lösning någon dag. För jag ser inte er kämpa för det.
Aja, nikotin... Egentligen vem kom på en sån dum idé? Det är lagligt och något av det mest beroendeframkallande som finns.. Men kan dock inte klaga eftersom jag nytjar det själv.. Men! Varför börjar man egentligen? Joo, för mig iallafall var det att man var "cool" nånstans för några år sen och så fick man ju också den där sköna nikkokicken, den är underbar.. Slappnar av i hela kroppen så jävla skönt, men ändå lite onödigt då man egentligen skadar sin kropp.. Men som jag brukar säga när folk säger att jag dör i förtid: "Vad bra, då slipper jag bli gammal!" vilket i och för sig är sant då... Men vem vet hur jag tänker en dag om 50 år när jag kvävs långsamt för att mina lungor inte fungerar? Men det får vara en börda som kommer den dagen det gör..
I mina tidigare bloggar har jag väll gått igenom den största delen av dom sakerna som jag tänker på här i värdlen, men ändå så fortsätter det komma upp nya saker hela tiden... Jag diskuterade med en kompis för några dagar sen som hade en intressant teori... Asbergers eller hur det nu stavas är en personlighet, vilket är något som är väldigt smart sagt då man inte riktigt kan sätta fingret på vad denna såkallade skada gör... Många personer med detta "syndrom" blir interlektuella och mer vuxna än sin omgivning (har jag hört i alla fall) vilket inte är en skada utan snarare en begåvning, å andra sidan så har jag också hört att den sociala kompetensen dras ner och man kan snöa in sig på en viss sak och bara den saker t.ex. matematik.. Jag tycker att det verkar som ett jobbigt sätt att spendera sina dagar med, att plugga om en och samma sak hela tiden... Men det är ju vad jag tycker som knappt har öppnat en läxbok i hela mitt liv...
Nu så ska jag då börja på gymnasiet efter sommarlovet, det är spännande men egentligen inte så lockande... Känns som att detta är ännu ett stadium av förberedelser innan man kan plugga vidare eller gå ut i arbetslivet... Men man får väll vara glad att jag inte hamnade helt snett när jag flyttade upp hit... Det fanns två möjligheter och jag ser ut att ha valt den bästa, eller i alla fall hederligaste och jag har ingen aning om vad jag hade gjort i ett kriminellt liv...
Vi bor långt upp på Jordklotet i Örebro egentligen, solen har nu inte gått ner på 3 dygn... Även om den inte stått för fullt uppe på himmlen hela tiden så har det varit skönt att slippa det bittra vintermörkret även om det har en tjusning i sig... Värmen däremot börjar bli påfrestande, har man mer än ett par underkläder på sig så svettas man till gränsen av uttorkning och klarar sig enbart om man dricker minst 512 liter av nånting om dan känns det som i alla fall men så är självklart inte fallet, men man måste dricka mer än vanligt för att kroppen ska orka med... Ibland glömmer jag lite bort att dricka mycket och då börjar allt snurra, det är lite roligt men det är då man vet att kroppen inte mår så bra av det...
Under tiden jag har skrivit detta så har jag suttit och stört mig på reklamen som är överallt på denna sida och överallt annars också... Tiden folk lägger ner på att göra reklam och att köra upp sin reklam framför näsan på folk kan helt enkelt inte vara värt det... Asså, jag menar... Hur många känner inte till vad Coca Cola och Mer är? Desvärre håller dom fortfarande på och ättrar med sina gammla tråkiga reklamer och det finns endast ett företag som lyckas med sina reklamer och det är ICA, för dom för in lite komik i sina reklamsnuttar och har dom som en förljetång... När man ser på TV har man reklam en gång varje kvart så att ett programm man kunde ha sett på 20 minuter tar 30 och en film på 1h 30min tar 2h och så vidare... Det finns ingen som vill se reklamen och det finns få som lockas av den.. Det är dyrt att publisera sin reklam och ändå gör folk det... Om dom hade delat ut 100 000 flygblad så hade det haft större effekt än den reklamen dom har på TV idag... Enda vettiga andledningen till att dom har reklam på TV är att man kan få kolla på bra programm som TV kanalerna måste betala för att publicera på en öppen TV kanal, det är här TV lisenser kommer in i bilden... När dom drar in pengar på reklam och dylikt så ska dom ändå ha TV lisens för att du ska betala för att få kolla på programmen dom tjänar pengar på att sända eftersom många kollar på dom och under den tiden får dom in väldigt mycket pengar på reklam... Varför ska dom då ha denna dumma lisens för att få mer pengar? Det känns onödigt och ett slöseri med folks tid och pengar... Jag kan förstå att dom tar pengar för en digitalbox då man får ut "mer" av sin TV, eftersom den står igång längre eftersom man har fler kanaler och en ökad chans till att det är något bra och därför sitter man mer där och gör mindre annat... Vilket är jättebra för våran hälsa det med, vi låter bli att röra på oss och bänkar oss framför TV:n med ett sexpack öl och en massa chips.. Tummen upp för alla som vill bli feta.. Men jag kan väll inte heller klaga så mycket då jag spenderar mycket tid vid min dator, eftersom jag inte längre bor i stan så kan jag inte lika lätt träffa folk då dom inte bor i närheten av mig...
Då kör vi på det som nästa punkt.. Fördelen dock med att bo på landet är att man får närmare kontakt med sina grannar och om någonting händer så finns det alltid någonstans att ta vägen för natten.. Nackdelarna är betydligt fler tycker jag i alla fall.. Jag är en statsmänniska som tycker om att ha mina vänner, affärer och skolan nära mig, den möjligheten är inget man får av att bo på landet och kan inte kompenseras av att det inte finns så mycket bilar och blir mindre buller eftersom jag inte skadats av det tidigare..
Däremot så är det mycket lättare att komma undan med att t.ex. ha en råtrimmad moppe eftersom det inte finns några poliser här. vilket också ökar risken att brandkåren inte hinner hit innan ditt hus brunnit ner eftersom brandkåren också är lokaliserad i stan som ligger 2 mil härifrån vilket återigen ger genomsnitt 10 av 10 i betyg på drygheten med att bo på landet i vissa lägen... Om man känner någon dag att jag har väldigt tråkigt och en grannvänner har rest iväg så måste jag få min pappa att sjutsa mig dit jag ska vilket inte alltid är så lätt, då bensinen blir dyrare kostar det mycket att åka bil... Där hittade jag någotmer jag kan klaga på.. Miljöproblem...
Bensinpriserna stiger högre och högre och motorsportsbranchen blomstrar.. Folk har påstått vid ett flertal tillfällen att bensinen håller på att ta slut, att ozonskiktet inte kommer kunna skydda oss länge till och vi får sämre och sämsre luft.. Elbilar och etanolbilar kommer mer och mer och tappra försök att rädda naturen genom att sopsortera ger möjlighet till mer utsläpp då dom måste skicka ut fler olika bilar eftersom vi har sorterat och dom inte kan slänga allt på ett ställe... Det är ju bara för toppen.. Folk som klagar på att träden tar slut p.g.a att vi gör för mycket papper och inte sorterar så vi får en chans att släppa ut mer koldioxid från olika fraktfordon och återskapande maskiner... Vi har 75% mer träd nu än för 20 år sen om jag inte minns fel, men siffran har stigit ett hel del.. Vi planterar nya träd för att göra papper av och visst, vissa delar av regnskogen huggs ner... Men ändå har vi fler träd.. Konstigt tycker jag.. Det finns en enda sak som man tjänar på att återvinna är burkar av aluminium allt annat går det åt mindre energi till att skapa nytt än att bryta ner och göra om igen... Återvinning är inte något jag tycker om men det är bra att folk har en god vilja... Om vi skulle kunna dra ner på bilåkningen och spårvagnstraffikera hela världen eller återgå till vikingatiden så skulle jag bli som mest nöjd av allt...
Nånting jag däremot tycker om är EMUs idé om en gemensam valuta så att vi kan handla för våra pengar överallt och slippa förlora pengar på att växla två gånger varje gång vi ska någonstans, även om många idag har kreditkort så är det en förbättring... Dels för ekomomin i ostadiga länder och dels för handel mellan länderna som blir lättare att räkna när man använder samma valuta.. Men jag tycker dock inte att detta verkar som någon form av problem så den punkten kanske jag borde lämnat ute men det gjorde jag inte...
Men nu orkar jag inte sitta här mer men jag kommer förmodligen skriva igen någon annan dag, kanske till och med på någon annan plats...
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/eschaton/243028165/