July
Wednesday 6 April 2016 photo 2/3
|
Så ja, ibland tar livet helt oväntade vägar och det kan vara svårt att hänga med i alla svängar. Det svåraste är att anpassa sig till de nya vägarna livet tar när man räknat med en spikrak väg.
Två ynka månader kvar till studenten och jag väljer att hoppa av skolan. Nu är det officiellt och genomfört. På grund av detta beslut har det stormat vilt omkring mig och den man trodde var ens bästavän sa upp kontakten med mig på grund av att jag inte var lika mycket värd i dennes ögon eftersom jag inte klarade av skolan. Jag var tydligen bara en kompis att snegla över axeln på under svåra prov.
Jag ska säga er att jag, jag om någon har stora mål och ambitioner med mig själv och mitt liv. Jag skulle gå klart dessa 3år med högsta betyg, bli elektriker, värdetransportör, skyddsvakt, larminstallatör, väktare, få högskolebehörighet, stipendium och sedan fira järnet där på flaket innan jag tog steget ut i arbetslivet. Men, livet tar oväntade vägar.
Jag har valt att inte se att livet förändrats utan ständigt försökt hålla mig till min väg trots läkare och psykologer runt om mig som skrikit stopp. De har försökt sjukskriva mig på heltid sedan slutet av september. Men jag har kämpat, och kämpat, och kämpat. Men nu idag klarar jag inte av det mer. Jag har gått in i väggen.
Istället för alla dessa fina yrkestitlar och behörigheter så sitter jag här med PTSD, utmattningssymptom och en kraftig depression som inte vill ge med sig oavsett hur mycket jag försöker se mellan fingrarna och kämpa på. Plötsligt förstår jag på allvar uttrycket "att gå in i väggen"., för det är verkligen som att gå rätt in i en vägg. Det tar tvärstopp.
Det värsta med det här är inte att jag sviker mina klasskompisar, mina kursledare, mina föräldrar eller mina vänner. Det värsta är att jag sviker mig själv och mina egna förväntningar. Det var ju inte såhär det skulle bli.
Trots allt detta ska jag ändå försöka fixa det här, för jag är en fighter utan dess like. Jag ska försöka kompromissa och läsa klart några få, få saker och förhoppningsvis kunna få klart högskolekurserna. Jag tänker vara med på studenten och fira mig för det, även om jag faktiskt inte tar studenten. Sedan ansöks det om ett 4e gymnasieår för mig för att ge mig chansen till att få läsa resterna på distans efter sommaren.
Jag tror detta blir bra, på något konstigt sätt. Nu tar jag två månader till att fokusera på mig själv, att få mig själv att må bra med mina stora intressen i livet. Bara foto och hästar. Efter 2 månader börja jag jobba som väktare då det är det enda jag lyckats fixa. Jobb, foto, hästar. Detta löser sig, det blev bara inte som det var tänkt.
Nu lägger jag detta åt sidan. Tänker inte på framtiden. Sover så länge jag vill, äter frukost när jag vill i stallet, lever bakom kameran i en lerig hage. Andas, försöker hitta mig själv. Nu försöker jag starta ett nytt liv.
I just wanna show the world what I'm worth
Don't wanna be stuck like everybody else
That's why I work harder than the rest
I just want them all to love me best
Cause maybe that would change how I feel about myself
For once, once in your life
For once push your ambitions aside
Annons
Inuzuka
Sat 9 Apr 2016 20:51
Du imponerar på mig. Du verkar så ärlig, både mot andra och viktigast av allt dig själv. I slutändan är det viktigast att man mår bra. Det kommer gå bra för dig. Kan inte gå annat med den spiriten. Vägen är bara lite längre och krokigare än tänkt... Hejar på dig!
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/esperanca/521226088/
Visa toppen
Show footer