hyser numera en smärre besatthet gällande en viss pojke jag träffade förra helgen.
jag vet inte hans namn och vi har inte bytt nummer (kanske därav min besatthet), men i hans ämabla sällskap spenderade jag en natt förra helgen, efter att jag kapitulerat under hans charm.

vi möttes på danny doolans (såklart, eftersom det är där jag alltid hamnar) vid stängningsdags vid 5-tiden. jag hade ingenstans att intaga min nattvila eftersom jag numera har flyttat ut på ön dit inga färjor gick så dags, till mitt förtret. och inga ordentliga vänner i stan hade jag heller, men efter mötet med denne man spelade det inte så stor roll. vi hade vidrigt roligt en lång stund, tills sista baren stängde vid 06. han verkade lite snål eftersom han inte bjöd mig på något - men han kompenserade genom att få andra att bjuda mig på öl. approve.

på burger king drack han direkt ur dryckesautomaterna och fick sedan en namnlös herre bakom oss i kön att betala för det, och vann därmed mitt omtycke.

vi tog första bästa droska till hans ställe. det hade börjat ljusna. taxichauffören var en nervös man med begynnande flint och indiskt påbrå som begärde överpris. jag deltog inte i avlöningen.

min nyvunna vän bodde i en chanserad gammal kabyss med bahytt, dymedelst var det understundom en vederkvickande aberration när man väl acklimatiserat sig, ett miljöombyte inte helt oävet. börjar förståenligt nog tröttna på att halka omkring i lera därhemma, och att inte ha en ordentlig vattenklosett att uppsöka när nöden tränger på.

mannen, härefter kallad Oddvar, eftersom han var lite odd på sitt egensinniga vis, försåg mig med en butelj öl och så såg vi på tecknat i uppskattningsvis 4 minuter. sedan somnade vi i hans minimala bädd och sov till klockan ett två eftermiddagen.

han såg ut lite som en underklädesmodell, och ansiktet påminde lite om brolles, för den kultiverade ungdomen som vet någonting om detta. han talade om att han hade tappat sin tro på gud, men han ämnade finns den igen. jag sa att religion är jävelskap. han tyckte jag var knäpp som var frivilligt hemlös, jag tyckte att han var underbar. jag förklarade för honom att han bevisligen led av "singing tourettes", för så fort det blev gnutta tystnad mellan oss så började han småtralla på en låt. jag följde honom till bussen, själv tänkte jag gå. vart visste jag inte riktigt, eftersom jag inte skulle kunna åka hem förrän morgonen därpå, men det spelade inte så stor roll för jag var så glad.
:)

ovidkommande men nu står det här i alla fall!

Annons

The photo has no tags

Anonymous Sat 16 Jul 2011 20:03

Vad fint ^_^

Eunuck Sun 17 Jul 2011 02:41

Jag tycker så! :)

2 comments on this photo

December 2015