Thursday 15 October 2009 photo 4/5
|
Jadu... Inte gick jag och la mig inte. När jag skulle gå och lägger mig skriver Fredrik efter att ha bloggat, ätit och glott på film.
Han skulle dra igång en nyfilm och jag drog igång lite gammal musik. Bla ''Utan dina andetag'' och det fick mig och tänka på hur jävla längesen jag kände känslan av att vara riktigt dunderkär. Nykärkäslan av pirret i kroppen när man ser personen och att man bara ler av att höra personens namn.. Första kyssen när läpparna bara kittlas mot varandra. Hur löjlig man blev innan man skulle träffa personen. Pirrig, fnissig, glad.. Jag vet inte ens vad kärlek är lngre. Tappat min tro för kärlek. Jag har levt livet och inte tänkt så mycket. Jag har sårat folk...
Alltså kvällarna man bara ligger och snackar om allt mellan himmel och jord. Känslan av att ligga och lyssna på den man älskars hjärta och somna till hjärtslagen.
Dom fina långa sms:en som man bara ler av att läsa. Vissa blir man bara tårögd av. Att man kan skriva hur länge som hellst utan att det tar slut på ord. Att man vill uttrycka sig så ycket det går men ändå räcker det aldrig med ord.
Har nog haft den känslan en enda gång i mitt liv. Ja just nu när jag tänker efter.. En gång.
Dom kalla vintrarna när man värmer varandra. Kroppsvärme, kyssar..
Haha romantiken visste jag att jag hade gömt någonstans. Men det känns som att jag aldrig kommer få känna kär känslan igen..
Duger jag för någon? Duger någon för mig? När ska man bli sårad? Ska jag bli lika krossad som jag blev förut?
Hundra frågor och inga svar. Det visar sig när det kommer.. Jag är trött på att sitta ute och röka ihjäl mig, är trött på att dricka skallen av mig varje helg. Jag är trött på allt ''snack'' . Trött på folk.
Jag vill ha värme. Jag vill uppleva kärleken en gång till....
Jaa det var några ord från mig. Kanske sova nu? . Men kommer säkert ligga och tänka på en massa. Får kanske försöka hitta någon bok att läsa.
Natti / Sara
Han skulle dra igång en nyfilm och jag drog igång lite gammal musik. Bla ''Utan dina andetag'' och det fick mig och tänka på hur jävla längesen jag kände känslan av att vara riktigt dunderkär. Nykärkäslan av pirret i kroppen när man ser personen och att man bara ler av att höra personens namn.. Första kyssen när läpparna bara kittlas mot varandra. Hur löjlig man blev innan man skulle träffa personen. Pirrig, fnissig, glad.. Jag vet inte ens vad kärlek är lngre. Tappat min tro för kärlek. Jag har levt livet och inte tänkt så mycket. Jag har sårat folk...
Directlink:
http://dayviews.com/f-broinmyass/417226837/