Monday 12 November 2007 photo 1/1
|
Ikväll grät jag för första gången på länge, några år. Visst grät jag när farmor dog, Pelle, Ibs, Walle, Tore... Ja så många liv har gått åt. Visst grät jag också när det hemska hände med pappa, men det kändes så overkligt så hela jag grät inte. Men allt det var så länge sen. Varför gråter jag nu? Gråter jag för dem döda, eller för hur mitt liv är? Jag orkade nog bara inte le längre, det är så svårt. Vad finns det kvar att le för?
Annons
Comment the photo
Anonymous
Wed 14 Nov 2007 18:50
De är inte lätt, Livet är inte alltid lätt som en plätt då blir det pannkaka i stället.
XFuckingAnnaX
Mon 12 Nov 2007 17:19
Du formulerar orden på ett så underbart sätt:)
Ja har tyvärr inge svar på din fråga, för ja vet faktiskt inte.:/
Ja har tyvärr inge svar på din fråga, för ja vet faktiskt inte.:/
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fairytaiil/120083104/