Flera minnen ur minnes-lådan

För några år sen fick jag en bok av min mamma som handlar om byn jag vuxit upp i. Det är alltifrån födslar och dödsfall till tidningsurklipp och gamla kartor. Jag har aldrig varit särskilt intresserat av lokalhistoria, men när jag tittade lite i den hittade jag en hel del intressanta saker.

Giftemål
Tro det eller ej men det var inte alls ovanligt att folk var över trettio när de gifte sig på 1700- och 1800talet. Annars brukar man ju höra att genomsnittsåldern har stigit. Visst, de flesta personerna var någonstans mellan 22-30, yngsta jag såg var bara 17 och äldsta var 50, men de flesta låg runt 27 eller 28 och det är väl inte helt annorlunda mot nuförtiden eller? Inte för att jag ifrågasätter statistiken, men jag trodde att folk förr gifte sig typ senast före 25 års ålder.Jag hittade två par som visade på ganska så stor ålderskillnad också:
Anders Ekman 22, målare, gift med Elin Jäderström, 39, skollärarinna, 17 år äldre (cougar? o:)
och Per Persson, 50, gift med Anna Lovisa Fernström, 26, piga
Det fanns också ett urklipp på mjölnaren Oskar Qvarnströms döttrar som gifte sig 1930. Alla fyra döttrarna giftes bort på samma dag. Snacka att det måste blivit tomt hemma efter det XD

Dödsfall
Ibland angavs det vad personer dött av och det kunde vara så intressanta saker som Hjersprång, Wattusot, Håll och Stygn, Kramp och Tetanus, Nerf- och Rötfeber, Obstruction, och så var det en som dött "Af ett nedfall från höskulle". Jag vet inte ens vad hälften av de här sjukdomarna betyder, men tycker att det är rätt spännande ändå.

Ol-Ols
Gården jag vuxit upp på kallas Ol-Ols och har funnits sedan minst 1700talet. Det tidigare bostadshuset brann ner 1901, så nuvarande hus är byggt 1902-1903. Huset är över hundra år gammalt vid det här laget.
Ägarhistoriken finns nedskriven sen mitten av 1700talet och den har funnits i släkten sen dess. Dock inte i
nedstigande led. Egentligen har den gått vidare genom ingifte och liknande, men den har aldrig sålts till någon utomstående. Tyvärr misstänker jag att min pappa är sista generationen att äga och driva den här gården eftersom ingen av oss barn är särskilt intresserade av att ta över. 250 år av gårdshistoria i graven. Trist, men så ser verkligheten ut på många ställen runtom landet.