Jag minns så väl. Jag satte mig hos grabbarna, och spelade Allan i vanlig ordning. De skrattade åt mig, och allting var precis som det skulle vara. Jag minns att jag och andreas andrén drack apelsinjuice spetsad med vodka. Han var så jävla skön! och senare den kvällen drog vi till pontus, där helle (den dummern!) drack 80 procentigt. Jag älskade livet då. Jag älskar fortfarande livet. Igår var så bra. Jag älskar människor. Och jag älskar när de älskar mig tillbaka. Och jag skrattar åt att johan knackar på mitt fönster och vrålar "fanny, din slampa" när han vill röka. jag skrattar, jag kan ju inte ta åt mig. Just nu seglar jag på lyckans moln. Det är vad jag vill, nämligen! Jag vill bo på ett moln. Och jag vill älska världen, så som jag gör nu. sist men inte mist... de sista raderna vill jag dedikera åt mig själv, än en gång (narcissistjävel, du är helt sanslös!)... vad skall jag då säga? Då säger jag... lycka.. är kärlek. åt medmänskligheten. I said that!

Annons

Bilden saknar taggar

november 2007