Monday 22 October 2012 photo 22/49
|
04:37
Fyra timmar försenad midnattspoesi.
-
Jag önskar att jag kunde säga att "det blir bättre imorgon." Men jag är inte naiv, jag lär mig av det förflutna. Jag har lärt mig att allt är temporärt och att allt är dömt att misslyckas. För vi är inte odödliga, våra liv är bundna till våra värdelösa människokroppar. Alla har svagheter, ingen klarar sig ensam. Alla kan bli korrupta.
Att skriva är som att fiska. Det är lätt att fånga de små, obetydliga tankarna. Men de flesta stora, fina, försvinner djupt in i min oändligt djupa hjärna. Det är de tankarna jag vill dela, de som spelar någon som helst roll, egentligen.
Just nu är allt kallt och molnen pissar sina kalla regndroppar över hela min kropp. Jag önskar att du var här och värmde min kropp, min själ, lyste upp min himmel som är så svart klockan tre på natten.
Jag vill pröva mina vingar över balkongräckets hårda och blöta kant. Men jag vet att utan dig vid min sida skulle jag krascha ner mot betongens hårda fasad och min mjuka kropp skulle krossas och splittras i tusen bitar.
Jag önskar att du var här, inte där. Jag önskar att jag kunde kalla dig min, utan att känna mig naiv. Jag vill inte ens kunna flyga. Jag vill inte ens leva för evigt. Jag ber inte om mycket, jag ber bara om dig. Jag vill bara ha dig, tills dagen jag dör.
Jag vill låtsas att vi inte är temporära, och att du överraskar mig med att det är sanningen. Att du övertygar mig att vi är äkta kärlek, ingen djävla tonårsförälskelse.
-
Jag är tacksam för allt du ger mig, genom att inte ge mig något alls.
Fyra timmar försenad midnattspoesi.
-
Jag önskar att jag kunde säga att "det blir bättre imorgon." Men jag är inte naiv, jag lär mig av det förflutna. Jag har lärt mig att allt är temporärt och att allt är dömt att misslyckas. För vi är inte odödliga, våra liv är bundna till våra värdelösa människokroppar. Alla har svagheter, ingen klarar sig ensam. Alla kan bli korrupta.
Att skriva är som att fiska. Det är lätt att fånga de små, obetydliga tankarna. Men de flesta stora, fina, försvinner djupt in i min oändligt djupa hjärna. Det är de tankarna jag vill dela, de som spelar någon som helst roll, egentligen.
Just nu är allt kallt och molnen pissar sina kalla regndroppar över hela min kropp. Jag önskar att du var här och värmde min kropp, min själ, lyste upp min himmel som är så svart klockan tre på natten.
Jag vill pröva mina vingar över balkongräckets hårda och blöta kant. Men jag vet att utan dig vid min sida skulle jag krascha ner mot betongens hårda fasad och min mjuka kropp skulle krossas och splittras i tusen bitar.
Jag önskar att du var här, inte där. Jag önskar att jag kunde kalla dig min, utan att känna mig naiv. Jag vill inte ens kunna flyga. Jag vill inte ens leva för evigt. Jag ber inte om mycket, jag ber bara om dig. Jag vill bara ha dig, tills dagen jag dör.
Jag vill låtsas att vi inte är temporära, och att du överraskar mig med att det är sanningen. Att du övertygar mig att vi är äkta kärlek, ingen djävla tonårsförälskelse.
-
Jag är tacksam för allt du ger mig, genom att inte ge mig något alls.
Annons
Part of an album
Camera info
Camera HDR-CX210E
Focal length 3 mm
Aperture f/1.8
Shutter 1/50 s