May
Wednesday 31 July 2013 photo 3/12
|
Jag och Lyra
Juli 2008
Kom den dagen jag aldrig trodde skulle komma!
Pappa hade tagit med mig ut på en bilresa, jag hade ingen aning om vart vi skulle eller något liknande. Detta skulle vara en överaskning sa han.
Helt förtvivlad över att pappa väckt mig tidigt o sedan satt mig i en bil i några timmar klagade jag hela tiden på när vi var framme. Men de kunde han ju inte berätta.
Snart, när vi tar en vänstersväng längs med vattnet som bryter mot stranden, ser jag en liten hamn, och jämte en liten lekplats och ett café. Jag kommer inte själv ihåg hur jag reagerade på detta, men jag insåg att jag var tillbaka på first camp. Lycklig vart jag iallafall. Jag började genast att leta jättesnäckor som jag fann väldigt intressanta. Jag samlade många av dem, och ville såå ta med alla hem, men det kunde ju inte pappa tillåta.
Mötet med Lyra
Var underbart!
Jag hade fått bråka med pappa hela dagen om att få gå ner till lagunen som låg absolut längst ner i parken. Men jag klev in i lagunen, kände den ljuva doften av havet, som ändå på något sätt fortfarande påminde om fisk. Jag kutade ner för läktaren ner mot dem stora undervattensfönstren, även om jag tog det lite försiktigt då det var lite halt.
Okunnig som jag var, kunde jag inte riktigt utse vem som va Lyra.
– Där är Luna! drog jag ur mig hastigt, jag kände igen henne så väl från fotona jag sett på nätet. Hon hade väldigt stort område på vänstra sidan av kroppen som vart fullt med stora märka fläckar, vilket gjorde att hon vart lätt att känna igen. Även Vicky var lätt att känna igen med sin ljusa melon, eller panna som det heter för människan, och väldigt starka övegångar mellan ljus och grått ner mot magen och buken.
Och där var hon, Lyra!
Hon var lika vacker som jag kom ihåg henne, tillochmed vackrare! Hon och en annan hona vid namn Ariel simmade tätt intill varandra. Snart simmade hon fram till rutan där jag stod, våra blickar möttes och hon stannade hos mig. Hennes blick, den var så.. mjuk! Så snäll. Vi lekte i några timmar innan jag var tvungen att lämna delfinariumet.
Förkrossad var jag dagen efter tvungen att bege mig hemmåt mot göteborg igen.. Och drömmen om att få se delfinerna igen var större än någonsin.
Ni får kommentera om ni vill läsa mer c:
Annons
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fenaahs/515500955/
Visa toppen
Show footer