Nånstans slog klockan fyra Och ute faller regn Jag reser om en timme Maria sover än Vi satt på Rörstrandsgatan Igår kväll och drack vin Hösten fyllde våra hjärtan Två älskande var vi Och väskan är redan packad Men jag vill inte gå Hur lämnar man den man älskar? Jag kommer aldrig att förstå Det fanns en tid för länge sen när mitt hjärta var av sten Jag kunde lämna allt och alla jag bara bytte roll och scen Nu rullar tårar nerför kinden när jag kör ut genom Söder Tull Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull Söndagkväll i den stad jag föddes Jag står i en bar med gamla vänner Vi svor eden när vi va unga Alla för en vad som än hände Men det vilda livet rev mig någon reser och nån blir kvar Guds ära till dem som stannar och bär de döda till sin grav Nu går jag gator genom minnen genom spårvagnars land Genom röken från fabrikerna innan alla jobb försvann Och bilder från min hemstad jagar mig i sömnen Det här är för dom som aldrig kom fram till andra sidan drömmen Folk skjuter sig för pannan eller dödar någon annan Och vi dricker för kärlekens skull Vi är fulla för kärlekens skull

gu vilken dikt, skrivit den själv om dig?