januari
onsdag 29 oktober 2008 bild 1/2
|
Jag har också varit liten!
tänk att alla pensionärer har varit en liten skrutt de också! livet leker när man är barn, det glorde det iaf. för mig. jag var lite utav en pojkflicka. Jag såg dessutom ut som en pojke när jag var liten, för jag hade så mjukt hår och min syster hade en ovana att alltid pilla i det så det blev så slitet att jag var så illa tvungen att ha kort. Så alla trodde jag var en pojke, det förstärktes också genom att jag gärna lekte med pojkar, bilar, lera, smuts i över huvud taget, klättrade i allt som kunde klättras i, ja, eftersom att världen hade(har?!) sådana normer.
Jag sjöng bla. "jag dansar aldrig nyker" och "jag klär av mig naken" framför alla dagisföräldrar som hämtade sina barn. jag var faktiskt en riktig teaterapa. Hur som helst, man är så bekymmersfri som barn, och är oftast 1000 gånger bättre på att lösa konflikter än vuxna är. man har sin egen bestämda mening i vad man tycker som oftast är gulligt och kan hamna i böcker som mark levengood har skrivit. man är som en laptop, man går på högvarv tills batteriet tar slut då laddar man ett tag sen är man redo att köra igen några timmar.
tänk att alla pensionärer har varit en liten skrutt de också! livet leker när man är barn, det glorde det iaf. för mig. jag var lite utav en pojkflicka. Jag såg dessutom ut som en pojke när jag var liten, för jag hade så mjukt hår och min syster hade en ovana att alltid pilla i det så det blev så slitet att jag var så illa tvungen att ha kort. Så alla trodde jag var en pojke, det förstärktes också genom att jag gärna lekte med pojkar, bilar, lera, smuts i över huvud taget, klättrade i allt som kunde klättras i, ja, eftersom att världen hade(har?!) sådana normer.
Jag sjöng bla. "jag dansar aldrig nyker" och "jag klär av mig naken" framför alla dagisföräldrar som hämtade sina barn. jag var faktiskt en riktig teaterapa. Hur som helst, man är så bekymmersfri som barn, och är oftast 1000 gånger bättre på att lösa konflikter än vuxna är. man har sin egen bestämda mening i vad man tycker som oftast är gulligt och kan hamna i böcker som mark levengood har skrivit. man är som en laptop, man går på högvarv tills batteriet tar slut då laddar man ett tag sen är man redo att köra igen några timmar.
Visa toppen
Visa sidfoten