Tuesday 15 July 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Om jag fick träffa dig igen, bara en enda stund till. Jag skulle ha sagt allt det jag aldrig fick säga, och allt det jag borde ha sagt oftare. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Jag fattar inte att du inte är här längre, du ska ju faktiskt vara här, finnas till. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Jag borde ha varit där, en sista gång, jag borde ha sagt allt, men jag kunde inte se dig, inte så. Jag hoppas du kan förlåta mig för det, eller åtminstone att jag någonsin kommer att förlåta mig själv.<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Du betydde så otroligt mycket, du betydde allt. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Jag kan fortfarande inte förstå det som hänt, men ibland kommer sorgen till mig, så oförberedd och total att den fyller hela min själ. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Tårarna bara rinner, jag kan aldrig hejda det. När folk frågar varför så kan jag inte svara, jag kan inte berätta varför jag gråter, vad det är som fyller min själ med sorg. Det skulle låta så konstigt, så fel att gråta över ett osagt farväl. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;"> <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Du kommer till mig i mina drömmar, du finns hos mig när jag är vaken, men jag kan inte se dig, kan inte känna din hud mot min. När jag tänker på din begravning känns det som om det bara var en dröm, en illusion. <p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">Jag kommer alltid behöva leva med det, mitt osagda farväl. Mitt livs viktigaste. <span style="mso-spacerun: yes;"> <span style="mso-spacerun: yes;">
Annons