March
Thursday 15 April 2010 photo 3/3
|
Ibland, när det är mörkt, så tror man att man går själv. Ändå så hör man steg, steg som sakta följer efter en precis utom synhåll. Steg som sakta närmar sig.
Människan är inte skapt för mörkret. Människan kontrollerar visserligen ljuset, men för varje ljus du tänder blir mörkret utanför svartare... och svartare.
Din andhämtning ökar långsamt, allt medans du vrider dig av och an i sängen i ännu ett försök att somna. Du känner att någon - eller något - rör sig precis utanför huset. Det skrapar mot fönstren och knackar i väggarna. Det kommer närmare och närmare, snart kan du inte gömma dig längre.
Men sov så gott, människa - jag väntar
Människan är inte skapt för mörkret. Människan kontrollerar visserligen ljuset, men för varje ljus du tänder blir mörkret utanför svartare... och svartare.
Din andhämtning ökar långsamt, allt medans du vrider dig av och an i sängen i ännu ett försök att somna. Du känner att någon - eller något - rör sig precis utanför huset. Det skrapar mot fönstren och knackar i väggarna. Det kommer närmare och närmare, snart kan du inte gömma dig längre.
Men sov så gott, människa - jag väntar
Annons
Visa toppen
Show footer