Friday 18 June 2010 photo 2/2
|
Två hala texter av JRamos som jag känner igen mej i.
En ensam själ mitt i natten.
Faller, som en droppe i stilla vatten.
Borttappad och glömd.
Sin mörkaste tanke håller hon gömd.
Väggarna krymper och kroppen skakar.
Onda ögon över henne vakar.
Under sängen monstren finns.
Hur de tar tag i henne, hon minns.
Natten känns lång.
Då hon är i mörkrets fång.
Hon blundar och det hårt.
Det ska inte behöva vara så här svårt.
______________________________________________
Han sitter på sin sängkant och gråter.
För det han har gjort, han aldrig sig själv förlåter.
Det var aldrig meningen att bli så.
Det var aldrig meningen för honom att vända ryggen och gå.
Solens tusen strålar värmde dagen.
Men iskalla fjärilar flög runt i magen.
Trots ljusets skimmer denna sommardag.
Så kände han sig så svag
En ensam själ mitt i natten.
Natten känns lång.
Då hon är i mörkrets fång.
______________________________________________
Han sitter på sin sängkant och gråter.
Solens tusen strålar värmde dagen.
Men iskalla fjärilar flög runt i magen.
Directlink:
http://dayviews.com/fiijathatsme/462374476/