Med djupa andetag och fortfarande darr i benen.

Jag var ute på min dagliga prommenad, just idag tänkte jag ta en kortare då jag är väldigt trött. Jag gick emot Ormtjärn. Jag har aldrig Maxxi i koppel...Aldrig, det behövs liksom inte för han går fot vid min sida ändå. Så börja han på att vara olydig och det är han faktiskt inte i vanliga fall. Han började springa ifrån mig så jag fick ropa tillbaks honom och bli riktigt putt på hans konstiga beteende som bara skyndade på och ville in i skogen från grusvägen...Jag trodde givetvist att det var en löptik som precis just hade gått där, inte för han brukar reagera sådär jätte starkt på det men men det kanske han gjorde nu trodde jag. Så gick vi ner på en vändplan alldeles vid Ormtjärn, Maxxi börjar att morra medans han sniffar runt, jag kollar mig omkring och tittar rakt framför mig : där det står en varg bara ett par meter framför , den kollar iskallt på mig och i samma sekund får Maxxi syn på den och ger sig ifrån ett "morrvrål" och springer till den för att gå till attack, vargen springer in i skogen och Maxxi efter helt tokig efter:O Jag skrek och skrek och vissla, gjorde allt för att han skulle lyda och komma tillbaka men jag hörde bara hur han skällde efter den medans han jagade vargen djupare och djupare in i skogen. Jag hörde hur det pep till och sedan var det tyst en stund, och i dom sekunderna var jag helt säker på att han var död, så började det skällas igen lååångt låångt bort så jag började springa hemmåt efter ett antal skrikande försök till, så sprang jag och fyfan vad jag sprang! Iskall luft drogs in i mina lungor medans fötterna bara slog mot den snöbeklädda marken, blodsmak i munnen och otrolig oro, jag rusade in och skrek till papa "En varg en varg han tar maxxi :(" och drog snabbt en förklaring så drog han på sig kläderna och vi började gå och ropa, "då har vi ingen maxxi" sa pappa, så plötsligt kommer maxxii full fart från våran stig OCH JÄÄVLAR vad glad jag vart, fyfan jag trodde det var kört. Han är inte skadad, dock hade han blod i munnen men han kanske också fick det efter att ha sprungit så häftigt, det märks på honom att han är i chock, vanliga maxxi skulle bara vara lika ivrig som innan vi vart ute och velat vart ute mer, men nu vill han ligga inne, ja tror han vart lika chockad som jag.

Nä men fy det var jag verkligen inte beredd på! Stor var den också, och smått gulfärgad. Vilken tur att det inte var fler, va skulle jag då ha gjort, smart så hade jag inte mobilen med mig, jag började i denna stund hålla med mammas "ta med mobilen om något skulle hända blabla" och Jonas prat om att vargar skulle kunna skada Maxxi och mig själv som säger "äsch det finns inga här i alla fall och sen är han ju så stor och stark" . Min lilla stora Maxxi, tack för att ingenting hemskt hände. Dock vet jag inte vad det var som skrek till? Det lät som när man råkat trampa en hund på tassen typ.

Dock var det inte första gången jag sett varg på hemma plan, jag gjorde det förra året men det var vid våran soptunna då vi just åkt ner för vår backe med bilen, då stod det en också och bara kollade sissådär iskallt.

PUHH ANDAS.

SGT

Ja fy, har ni något sånt i lesjö?