December
Friday 14 August 2009 photo 1/22
|
R.I.P Simba<3
15.20..
Du har vart underbar från att du var en liten valp tills nu...
Du sprang omkring och lekte med en boll, och du var inte mycket större än den.
På något sätt hamna du på bollen, och kunde inte nå ner till marken med framtassarna.
Så Sött!
Joo, jag vet att jag låter som en fjortis. Men det skiter jag i, för det är min Tjockis jag skriver om!
Du märkte när jag var ledsen, och fanns alltid där.
Minns att jag satt på min sängkant och storgrät...
Du kom till mig och slickade bort tårarna från mitt ansikte.
ÄCKLIGT! Säger ni.
TRÖSTANDE, MYSIGT OCH UNDERBART, säger jag.
Alla lång(och kort) promenader betydde inte så mycket då. Det var mest jobbigt att gå ut med dig.
Men vissa kvällar var faktiskt speciella.
Minns att vi satt vid dammen...
Vi bara satt där.
Det var härligt väder.. Inte för varmt, och inte för kallt.
Solen hade inte gått ner riktigt än.
Tog några bilder, och livet kändes... UNDERBART
Allt var bra.. Tills du blev biten av en huggorm förra sommaren.
Mamma tog dig till vetrinären, och allt skulle bli bra.
Jaa, du var bara lite svullen i ansiktet.
Det såg extremt roligt ut, och jag kunde inte låta bli och skratta lite när jag såg dig.
Men jag tyckte samtidigt synd om dig.
Jaa, du kommer inte dö på naturliga vägar, vi blir tvungna att avliva dig.
Och jag ska inte ljuga. Vi blir inte tvunga att göra det bara för att du inte mår bra.
Nej, du hade blivit konstig efter det där ormbettet.
Du hade bitit mamma en gång.
Och bara för några dagar sen hoppa du på några hundar. Inga större skador, men ändå.
Mamma och Anders vågar inte ha kvar dig, ifall det skulle hända något mer.
Varken dem eller jag vill egentligen ta den risken.
Men du mår inte bra själv.
Visst, du verkar glad och så, men du har Borelia och T.B.E.
Några obotliga sjukdomar som kan ta sig i röven och dra, enligt mig.
Men... Vad kan man göra?
Du haltade omkring, och det gick över.
Men det kommer ständigt tillbaks igen.
Som de flesta redan säkert har märkt så har vi redan hittat en ny hund..
1 september får vi den.
Visst, den är söt och så, men jag menar..
Vilken valp är INTE söt?
Nu låter det som om jag sitter här och klankar ner på den där URGULLIGA valpen. Men det här är ju faktiskt en liten (okej, liten kan diskuteras)
"tack-text" till Simba.
Men jag ser faktiskt fram emot att få hem den där lille krabbaten. Hur söt den än är...
Men åter igen till Simba<3
Vill inte vara där och se dina sista andetag..
Skulle bli alltför plågsamt.
Skulle börja storböla. Och det orkar jag inte med igen.
När jag grät häromdan... så grät jag tills jag fick huvudvärk..
Inte skönt.. men jag behövde det.
SIMBA.. DESSA 9.5 ÅR MED DIG HAR VART UNDERBARA, OCH OVADSETT HUR MÅNGA HUNDAR VI/JAG SKAFFAR SÅ KOMMER JAG ALDRIG GLÖMMA DIG.
OCH HOPPAS DU FÅR DET BÄTTRE.
JAG ÄLSKAR DIG.
SOV SÖTT.
Tack till alla som orkade läsa allt.
15.20..
Du har vart underbar från att du var en liten valp tills nu...
Du sprang omkring och lekte med en boll, och du var inte mycket större än den.
På något sätt hamna du på bollen, och kunde inte nå ner till marken med framtassarna.
Så Sött!
Joo, jag vet att jag låter som en fjortis. Men det skiter jag i, för det är min Tjockis jag skriver om!
Du märkte när jag var ledsen, och fanns alltid där.
Minns att jag satt på min sängkant och storgrät...
Du kom till mig och slickade bort tårarna från mitt ansikte.
ÄCKLIGT! Säger ni.
TRÖSTANDE, MYSIGT OCH UNDERBART, säger jag.
Alla lång(och kort) promenader betydde inte så mycket då. Det var mest jobbigt att gå ut med dig.
Men vissa kvällar var faktiskt speciella.
Minns att vi satt vid dammen...
Vi bara satt där.
Det var härligt väder.. Inte för varmt, och inte för kallt.
Solen hade inte gått ner riktigt än.
Tog några bilder, och livet kändes... UNDERBART
Allt var bra.. Tills du blev biten av en huggorm förra sommaren.
Mamma tog dig till vetrinären, och allt skulle bli bra.
Jaa, du var bara lite svullen i ansiktet.
Det såg extremt roligt ut, och jag kunde inte låta bli och skratta lite när jag såg dig.
Men jag tyckte samtidigt synd om dig.
Jaa, du kommer inte dö på naturliga vägar, vi blir tvungna att avliva dig.
Och jag ska inte ljuga. Vi blir inte tvunga att göra det bara för att du inte mår bra.
Nej, du hade blivit konstig efter det där ormbettet.
Du hade bitit mamma en gång.
Och bara för några dagar sen hoppa du på några hundar. Inga större skador, men ändå.
Mamma och Anders vågar inte ha kvar dig, ifall det skulle hända något mer.
Varken dem eller jag vill egentligen ta den risken.
Men du mår inte bra själv.
Visst, du verkar glad och så, men du har Borelia och T.B.E.
Några obotliga sjukdomar som kan ta sig i röven och dra, enligt mig.
Men... Vad kan man göra?
Du haltade omkring, och det gick över.
Men det kommer ständigt tillbaks igen.
Som de flesta redan säkert har märkt så har vi redan hittat en ny hund..
1 september får vi den.
Visst, den är söt och så, men jag menar..
Vilken valp är INTE söt?
Nu låter det som om jag sitter här och klankar ner på den där URGULLIGA valpen. Men det här är ju faktiskt en liten (okej, liten kan diskuteras)
"tack-text" till Simba.
Men jag ser faktiskt fram emot att få hem den där lille krabbaten. Hur söt den än är...
Men åter igen till Simba<3
Vill inte vara där och se dina sista andetag..
Skulle bli alltför plågsamt.
Skulle börja storböla. Och det orkar jag inte med igen.
När jag grät häromdan... så grät jag tills jag fick huvudvärk..
Inte skönt.. men jag behövde det.
SIMBA.. DESSA 9.5 ÅR MED DIG HAR VART UNDERBARA, OCH OVADSETT HUR MÅNGA HUNDAR VI/JAG SKAFFAR SÅ KOMMER JAG ALDRIG GLÖMMA DIG.
OCH HOPPAS DU FÅR DET BÄTTRE.
JAG ÄLSKAR DIG.
SOV SÖTT.
Tack till alla som orkade läsa allt.
Comment the photo
R.I.P Simba, så söt och snäll <3
Han kommer att ha det bättre i hundhimmlen där man föds om som valp igen tillsammans med min lilla Morris <3
21 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fijayouknow/399599334/
Visa toppen
Show footer