July
Friday 13 December 2013 photo 2/5
|
Jag har inte fått en blund i ögonen på hela natten. Sov inte en enda sekund. Jag var trött och ledsen och sliten, hade feber och frossbrytningar. Jag minns att jag igår kväll - utmattad av förkylningen - somnade strax efter att Déas och Bojan hade åkt in till stan, men efter att Ica väckte mig runt 22 blev det genast en fysisk omöjlighet att somna om. Jag kunde liksom inte blunda, låg och stirrade rakt in i mina stängda ögonlock medan timmarna sakta masade sig fram. Soffan sjönk ihop under min kropp, vek sig för min tyngd och blev allt plattare. Ansiktsburk. Det är så det känns. Som om ansiktet, hela huvudet är inneslutet i en burk där mina egna gamla bilder skramlar runt.
Jag måste sova. Jag måste få sova. Jag vill inte drömma.
Jag hörde Déas och Bojans tunga andetag, stillsamt snarkande i varandras nakna armar. Hörde hur Erica framåt fyra avrundade sitt nattliga telefonsamtal, hur allt blev tyst och stilla för en timme eller två innan Tomzans väckarklocka brölade ut i lägenheten, och han försvann iväg i den mörka luciamorgonen.
Lyckades tillslut somna. Vaknade av att jag inte kunde andas, hörde Déas och Bojan laga frukost. Egg, skinkmackor, kaffe, juice och yoghurt. Det är luciamorgon nu och nattens febertoppar har äntligen ebbat ur. Dag tillslut.
Jag måste sova. Jag måste få sova. Jag vill inte drömma.
Jag hörde Déas och Bojans tunga andetag, stillsamt snarkande i varandras nakna armar. Hörde hur Erica framåt fyra avrundade sitt nattliga telefonsamtal, hur allt blev tyst och stilla för en timme eller två innan Tomzans väckarklocka brölade ut i lägenheten, och han försvann iväg i den mörka luciamorgonen.
Lyckades tillslut somna. Vaknade av att jag inte kunde andas, hörde Déas och Bojan laga frukost. Egg, skinkmackor, kaffe, juice och yoghurt. Det är luciamorgon nu och nattens febertoppar har äntligen ebbat ur. Dag tillslut.
Annons
Geo tag
Camera info
Camera iPhone 4
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/15 s
ISO 80
Visa toppen
Show footer