April
Wednesday 23 September 2009 photo 3/3
|
Jag skriver för att överleva och överlever för att jag skriver.
I början fick jag slåss mot socionomer och kuratorer. Mina drömmar var spindlar i deras liv, osynliga monster bland deras papper och pärmar.
En klassresa går aldrig spikrakt upp eller ner, den följer hjärtats rytm. Man gör samma sak varje dag eftersom man är rädd att bryta mönster, även om mönstret är värdelöst och till och med skadligt.
Jag är en annan, ändå samma.
Jag vet att min resa går upp och ner. Så ser våra villkor ut.
Jag står stadig och stolt med mitt ursprung i mitt temperament och i det jag skriver.
Kärlek och respekt är allt som behövs. Men folket har glömt, glömt, svikit och förträngt.
Men inte vi.
Annons
Visa toppen
Show footer