Friday 7 May 2010 photo 1/2
|
Rätt eller fel?
Rätt och fel, finns egentligen inte. Det är något som människan hittat på, antagligen för att försöka göra vardagen enklare.
Det finns destruktivt, och det finns konstruktivt, men inte rätt och fel.
För vem är rätt, rätt? Visst, jag kan hitta på en sak och säga det, och då kan ni säga att det är fel, det förstår jag. Men har det verkligen någon betydelse? Om det inte är destruktivt, men inte heller konstruktivt, vem fan bryr sig?!
Rätt kan vara fel för någon annan. Folk slåss för det som i deras ögon är rätt, men för någon annan kan det vara fel. Ändå fortsätter vi slåss om det?!
Man får rätten att kontrollera, att ta det man vill, när man (anser sig ha) har rätt. När man har rätt, måste någon annan ha fel.
Det är ett krångligt begrepp, det här med rätt och fel. Det är inte så lätt att definera exakt vad som är rätt och fel. Och själva orden används i så många sammanhang.
Enklare, och närmare sanningen då, att se saker som konstruktivt eller destruktivt. Det konstruktiva har blivit svagt, i människans värld. Det är vi som har gjort det så.
Det destruktiva, skapar rädsla. Rädsla gör människor lättare att kontrollera. Dessutom, röjer destruktivitet bort problem snabbt och effektivt - då slipper man ändra på sig själv. Istället kan man fortsätta i samma spår, samma mönster, bara man blir av med det som hotar eller ifrågasätter.
Det som människan gör handlar om rädsla, och om vem som i slutändan får kontrollen - vem som slipper vara rädd.
Det ironiska med det hela, är att människan som art är ytterst konstruktiv - det är så vi har överlevt i alla tusentals år - och ändå väljer folk att försöka skydda sig med destruktiviteten.
Det kan inte finnas en värld helt utan destruktivitet, men det kan finnas en värld med en balans mellan de två.
Rätt och fel, finns egentligen inte. Det är något som människan hittat på, antagligen för att försöka göra vardagen enklare.
Det finns destruktivt, och det finns konstruktivt, men inte rätt och fel.
För vem är rätt, rätt? Visst, jag kan hitta på en sak och säga det, och då kan ni säga att det är fel, det förstår jag. Men har det verkligen någon betydelse? Om det inte är destruktivt, men inte heller konstruktivt, vem fan bryr sig?!
Rätt kan vara fel för någon annan. Folk slåss för det som i deras ögon är rätt, men för någon annan kan det vara fel. Ändå fortsätter vi slåss om det?!
Man får rätten att kontrollera, att ta det man vill, när man (anser sig ha) har rätt. När man har rätt, måste någon annan ha fel.
Det är ett krångligt begrepp, det här med rätt och fel. Det är inte så lätt att definera exakt vad som är rätt och fel. Och själva orden används i så många sammanhang.
Enklare, och närmare sanningen då, att se saker som konstruktivt eller destruktivt. Det konstruktiva har blivit svagt, i människans värld. Det är vi som har gjort det så.
Det destruktiva, skapar rädsla. Rädsla gör människor lättare att kontrollera. Dessutom, röjer destruktivitet bort problem snabbt och effektivt - då slipper man ändra på sig själv. Istället kan man fortsätta i samma spår, samma mönster, bara man blir av med det som hotar eller ifrågasätter.
Det som människan gör handlar om rädsla, och om vem som i slutändan får kontrollen - vem som slipper vara rädd.
Det ironiska med det hela, är att människan som art är ytterst konstruktiv - det är så vi har överlevt i alla tusentals år - och ändå väljer folk att försöka skydda sig med destruktiviteten.
Det kan inte finnas en värld helt utan destruktivitet, men det kan finnas en värld med en balans mellan de två.
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/fralim/456179831/