Tuesday 29 September 2009 photo 1/1
|
Tuesday 29 September 2009 photo 1/1
|
Det kommer dagar då timmarna går, himlen är grå.
Jag vill försöka förklara, men ingen förstår.
Snälla, försök tänk hur det känns att se ditt liv falla ner i ett textdokument.
Det kommer dagar,
det kommer va dagar då du sjunker ner, jag brukar kalla dom för vardagar.
Snälla, blunda för alla vålnader och låt inte dagarna ta kål på dig.
Det kommer dagar som är svåra att tro
att man kommer klara sig igenom de raderna här av tårar och blod.
Snälla, låt mig inte dö i sumpmarken bestående av mitt liv som du hör på trumtakten.
Det kommer dagar då dagarna går, svara mig då,
varför kommer det dagar då dagarna går?
Jag ber dig, snälla, jag har tappat aptit på det ni andra kallar liv.
Svarar med tankar på beats.
Det kommer, det kommer dagar då min blick är låg,
då det inte går att stoppa saker som kommer inifrån.
Snälla, förstå! Jag vill ju va som vanligt folk.
Men raderna i texten stämmer upp till klagosång.
För det, det kommer dagar då jag skriker att
mitt liv är kasst, för jag vill komma fram men jag vet inte tid och plats.
Snälla, se hur orden bildar eget liv och rädda mig från att gå ner igen i grevens tid.
För det kommer dagar då timmarna går, himlen är grå.
Jag vill försöka förklara, men ingen förstår.
Snälla, försök tänk hur det känns att se ditt liv falla ner i ett textdokument.
Det kommer dagar då allt är fel och du faller ner.
Det kommer dagar då man sitter kvar.
Då man, bara tänker på allt man inte har.
Det kommer nätter då, det kommer dagar då,
det kommer kännas svårt, det kommer vara svårt.
Men så länge du är dig själv kommer du med att säkerhet finna vägen hem.
Det kommer nätter då, då du tänker på känslor du fått efteråt.
Och du tror att du vet var dina vänner står, men sen så ser du dina vänner gå.
För mina vänner fattar ingenting.
Man ber om hjälp men dom vänder andra kinden till.
Det kommer nätter då det är kallare än vanligt.
Då man fokuserar sig på allt som tagits ifrån en.
Snälla, dom ser inte oss, vi som har vårt liv kladdat i kollegieblock.
Det kommer nätter då månen är bakom molnen,
och dagar då dom du älskar sårar alla dagar om året.
Snälla, tänk på det ni ville för nu står ni och sparkar på en som redan ligger.
Det kommer dagar då livet är en katastrof, dom säger att tiden läker alla sår.
Snälla, snälla, snälla tänk igen, för det finns inget som botar min längtan hem.
För det, det kommer nätter då timmarna går, himlen är grå.
Jag vill försöka förklara, men ingen förstår.
Snälla, snälla tänk hur det känns att se ditt liv falla ner i ett textdokument.
Nätter och dagar flyter iväg och jag väntar på den dagen då min gryning är här.
Det kommer tider i livet när skiten stiger dig över huvudet,
och det beskriver känslan du har när du förs mot ljusen.
Ingen hör ljudet av ditt skrik du är tom och svag och det
känns mest som du vandrar mot din domedag.
Men kämpar dig upp lyft din blick mot himlavalvet,
du kan vinna kampen om du hittar takten.
Våga minnas fallet, minnas det du fick lära dig
<p align="center" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: center;">och att det kommer gå bra om du bara är dig själv.